Hård kritik mot nya regler för grisuppfödning

INRIKES

Lantbruk. För att öka den svenska grisproduktionen föreslår Jordbruksverket att griskultingar ska kunna tas från sina mammor tidigare än i dag.

Kritiker hävdar att förslaget baseras på ovetenskapliga studier och att en tidigare avskiljning kan leda till ökat bruk av antibiotika.

Jordbruksverket föreslår att griskultingar i framtiden ska kunna avskiljas från suggan redan vid 21 dygns ålder, en vecka tidigare än den nuvarande minimigränsen. Tanken är att åtgärden ska öka grisnäringens produktivitet.

Förslaget har väckt stor kritik från flera djurskyddsorganisationer, som hävdar att förslaget inte vilar på vetenskapliga grunder.

– Vi anser att man försämrar djurskyddet genom att smyga in sådana här förändringar, säger Lillemor Wodmar, generalsekreterare för Svenska Djurskyddsföreningen.

Ökad antibiotikaanvändning

Den enda studie som Jordbruksverket hänvisar till i sitt förslag är en fältstudie gjord av branschorganisationen Svenska Pig, som inte påvisade några negativa effekter för smågrisarna.

– Den här studien är inte gjord av forskare. Däremot finns det en massa övertygande vetenskapliga publikationer som pekar på att en tidigare avvänjning av grisar leder till ökad sjuklighet och därmed ökad antibiotikaanvändning. Jordbruksverkets förslag går alltså direkt emot vetenskapen, säger Bo Algers, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Enligt den senaste rapporten från Gård & Djurhälsan är digivningstiden per kull i snitt 32,9 dagar i Sverige, jämfört med 26,3 dagar i övriga länder som ingår i nätverket Interpig.

– Skälet till att man i andra länder använder mer antibiotika är bland annat att man avvänjer sina grisar tidigare. Det framgår av EU:s livsmedelsmyndighet Efsas rapporter, säger Bo Algers.

Inväntar inte nytt råd

I mars tog regeringen beslut om att inrätta ett vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor. Att Jordbruksverket nu på kort tid vill driva igenom förändringen ser djurskyddsorganisationerna som ett tecken på att man snabbt vill få den på plats innan rådet hunnit tas i burk.

– Det bästa vore att man drog tillbaka förslagen och väntade tills rådet har blivit inrättat. De besked som kommer nu är helt uppåt väggarna jämfört med vad man tidigare diskuterat, säger Lillemor Wodmar.

På Jordbruksverket håller man inte med om att det skulle röra sig om några stora förändringar.

– I föreskrifterna finns vissa förändringar som är nödvändiga att göra, och vi hinner inte vänta på fler utredningar. Vi förhåller oss till en livsmedelsstrategi som tydligt pekar på att vi måste öka produktionen i jordbruket om vi ska klara konkurrenskraften, säger Håkan Henrikson, divisionsdirektör för främjande och förvaltning på Jordbruksverket.

Försvarar studien

Håkan Henrikson avvisar teorierna om att den korta remisstiden skulle handla om att Jordbruksverket vill förekomma det nya vetenskapliga rådet. Kritiken mot det bristande vetenskapliga underlaget i Svenska Pigs studie delar han inte heller.

– Studien har utvärderats av forskare från SLU och vi tycker att den visar på en hel del nyttiga resultat för grishållningen. Vi får hela tiden avväga djurskyddsgruppernas intressen mot företagens, och här anser vi oss ha hittat en balans som ger näringslivet fördel samtidigt som vi bibehåller djurskyddet, säger Håkan Henrikson.

Professor Bo Algers oroar sig över det starka inflytande som näringslivet enligt honom har över Jordbruksverket.

– Jag anser att ansvarige minister borde göra tydligt för Jordbruksverket att man har ett uppdrag från medborgarna. Och i det sammanhanget ska djurskyddet och folkhälsan prioriteras.

FAKTA

Jordbruksverkets kritiserade förslag

Förutom den korta remisstiden är det främst två förändringar i Jordbruksverkets remiss som djurskyddsorganisationerna ställer sig kritiska till.

1. Smågrisar ska få avvänjas vid 21 dygns ålder under förutsättningarna att lantbruket uppfyller en lista med tolv krav. Bland annat ska besättningen vara ansluten till en frivillig hälsokontroll och i varje djuromgång får högst 10 procent av smågrisarna ha en avvänjningsålder som understiger 26 dygn. Jordbruksverket räknar med det här ska öka antalet smågrisar per sugga med ca 1 gris per år, vilket för ett medelstort smågrisföretag skulle leda till ca 75 000 kronor i ökade intäkter.

Kritik: Tidigare forskning pekar på att en tidig avvänjning leder till att smågrisarna utvecklar beteendestörningar. Utöver de psykiska effekterna ökar risken att grisen som följd av stressen drabbas av diarré. Bakterierna leder till fler injektioner som måste behandlas med antibiotika.

2. I stallar för slaktgrisar med omgångsuppfödning ska antalet grisar som maximalt får hållas i samma stallavdelning öka från 400 till 600 slaktgrisar. Grisarna i de största stallen får maximalt komma från tre olika besättningar. Jordbruksverket bedömer att företagens lönsamhet kommer stärkas i och med att inventeringskostnaderna per slaktgrisplats bör kunna minska med cirka 150 kronor.

Kritik: Djurskyddsorganisationerna menar att större djurgrupper leder till ett högre infektionstryck. Sjukare grisar riskerar leda till ökad antibiotikaanvändning.

TT