Jämställdhetsarbete lyfter skolresultaten

INRIKES

Utbildning. Kan normkritik lyfta pojkars eftersläpande skolresultat? Det är man övertygad om på Järvenskolan Tallås i Katrineholm, där ett systematiskt jämställdhetsarbete börjat ge resultat.

– Jag har en penna som jag kan låna ut, utbrister 15-åriga Linnea.

– Nej, det ska du inte, säger Sid Jordan vänligt men bestämt, och tar själv fram en penna och räcker över den till Markus med en tillrättavisande blick.

Det är svårt att hålla reda på pennorna när man inte har något skåp, muttrar Markus - en förklaring som inte godtas av Sid.

Vanliga scener ur ett klassrum, kanske. Eller del i ett mönster av "duktiga flickor" och pojkar som tar lätt på skolan?

– Det gäller att odla ett klimat där det är okej att vara studiemotiverad även som pojke, säger Sid Jordan till TT.

Förstärker stereotyper

Som förstelärare och jämställdhetsombud är han med och leder det normkritiska arbete man drog igång för några år sedan.

Personalen började med att ta itu med sitt eget beteende. Genom diskussioner synliggjorde man hur lärare ofta omedvetet bemöter pojkar och flickor på olika sätt och därmed förstärker könsstereotypa uppträdanden. Sid Jordan ger exempel på ett eget misstag.

– Om några flickor klagade på att "Kalle är jobbig och kastar saker på oss", så kunde det hända att jag tonade ner det och sade "jamen, det är väl inte så farligt".

– Det handlar också om att motverka att fyra, fem personer i klassen tar allt utrymme. Att man som pojke ska vara lite pajas, det ska vi få bort! fortsätter han.

Skolan har även infört en normkritisk punkt på diskussionslistan efter de besök som förstelärarna regelbundet gör under lektioner. Där kan man ta upp sådant som hur man tänker när man delar upp eleverna i smågrupper, och elevernas placering i klassrummet.

– Ett annat exempel: På en lektion var det en flicka som frågade sig varför alla bara är killar, när man gick igenom de stora religionernas profeter. Där hade läraren haft en chans att lyfta den frågan och få till en debatt: "Ja, varför tror ni att det är så?" säger Sid Jordan.

Inga skojbråk

Järvenskolan Tallås har också numer nolltolerans mot så kallat skojbråk i korridorerna - som varit vanligt bland killar - för att skapa ett lugnare klimat. Dessutom har man temadagar med eleverna en gång per termin där man lyfter olika jämställdhetsfrågor.

Visst klagade lärarna i början på att de fått ytterligare riktlinjer att förhålla sig till, medger rektor Magdalena Norin. Men tricket har varit att göra värdegrundsarbetet till en integrerad del i det dagliga.

– Det här är ingen tillfälligt trend, det är ett livsprojekt, säger hon.

FAKTA

Järvenskolan Tallås likabehandlingsarbete

Idén till att arbeta med normkritik kom från Frejaskolan i Gnesta, som efter flera år av systematiskt arbete lyckats lyfta pojkarnas resultat.

Dessutom har Katrineholms kommun aktivt uppmuntrat till sådant arbete.

Den första konkreta förändring som Järvenskolan Tallås gjorde var att införa nolltolerans för skojbråk på raster, vilket man menar bidragit till ett lugnare och mer studievänligt klimat även på lektionerna.

Vidare har man försökt integrera sex- och samlevnadsundervisningen i alla ämnen.

I skolans likabehandlingsplan står bland annat att man ska hålla utbildningar för personalen i normkritik och likabehandling, att man ska hålla en likabehandlingsdag en gång om året och att man återkommande ska fortsätta att arbeta med frågorna i arbetslagen.

Vidare ska man hålla en elevrådsutbildning i normkritik och likabehandling, och se till att det finns tydliga rutiner för vart eleverna kan vända sig om de möts av kränkande behandling.

Dessutom gör man flera enkäter, bland annat om hur trygg eller otrygg eleverna upplever den fysiska och psykiska miljön på skolan.

Källa: Järvenskolan Tallås

TT