Regeringen granskar kritiserat kärnvapenförbud

INRIKES

Försvar. Regeringen är inte redo att underteckna FN:s konvention för att avveckla alla kärnvapen. Först ska en rejäl analys göras.

USA:s försvarsminister varnar att ett undertecknande kan försvåra det svensk-amerikanska försvarssamarbetet och Allianspartierna ser stora risker.

Från den 20 september kan de 122 länder som i juli röstade för ett globalt förbud mot kärnvapen underteckna FN-konventionen. Men den svenska regeringen kommer inte att stå först i kön.

– Vi måste titta på den här konventionen som kom till under väldigt kort tid och med ett antal skrivningar, som vi menar att vi måste titta på ur samarbets- och folkrättslig synpunkt. Den tiden kommer vi att ta oss nu, säger utrikesminister Margot Wallström (S) till TT.

Målet är fortfarande att kunna underteckna FN-konventionen.

– Men vi måste reservera oss rätten att titta på att detta inte skadar Sveriges intressen, däribland våra samarbeten, säger Wallström.

Amerikansk varning

USA:s försvarsminister ska i ett brev ha varnat försvarsminister Peter Hultqvist (S) för att det svensk-amerikanska försvarssamarbetet kommer att försvåras om Sverige ansluter sig till FN-konventionen. Enligt uppgift till TT har även Nato-länderna Frankrike, Storbritannien och Tyskland framfört sin oro. Ingen kärnvapenstat och inget Nato-land kommer att underteckna avtalet.

Margot Wallström vill inte kommentera att andra länder hör av sig.

– Vi fattar självständiga beslut. Ingen ska försöka hota eller påverka oss, säger hon.

Om regeringen efter sin granskning står fast vid att underteckna FN-konventionen går frågan vidare till riksdagen för ratificering. Som läget ser ut nu blir det svårt att få stöd för regeringens nuvarande linje.

Alliansen kritisk

Allianspartierna har varnat för att avtalet är kontraproduktivt. Att det hotar det globala icke-spridningsavtalet och Sveriges försvarssamarbeten med andra länder. Sammantaget skulle de säkerhetspolitiska riskerna öka istället för att minska, anser de.

Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD, pekar på att Finland inte deltog i FN-förhandlingarna och inte heller röstade för konventionen. Orsaken är bland annat att finnarna anser att det kan sätta stopp för ett eventuellt framtida Nato-medlemskap.

– På samma sätt borde regeringen förkasta tankarna på att vara med på det här avtalet. Det är kontraproduktivt och det tar bort Nato-möjligheten, säger Oscarsson.

Han frågar sig också om det kommer att påverka Sveriges särskilda relation med Nato, en "guldkortsstatus" som även Finland har. Och kan stora försvarsövningar som Aurora, som ska genomföras i september, bli av i framtiden? undrar han.

FAKTA

Kärnvapenförbudet

Antogs med 122 röster för och en emot. Den enda nej-rösten kom från Natolandet Nederländerna. Samtidigt bojkottade resten av Natoländerna omröstningen, i likhet med de kärnvapenstater som inte ingår i Nato. Även Japan, det enda land som har utsatts för en kärnvapenattack, valde att bojkotta.

Träder i kraft när det ratificerats av 50 FN-stater. Första datum för ratificering är den 20 september.

Är juridiskt bindande men enbart för de länder som väljer att underteckna.

Kärnvapen är den sista gruppen av massförstörelsevapen att förbjudas genom internationella avtal. Biologiska vapen förbjöds 1972 och kemiska vapen 1992.

Det finns i dag runt 15 000 kärnvapen i världen.

Källa: AFP

TT