Fördubbling av fjällräddningar i Norrbotten

INRIKES

Fjällräddning. Fjällräddningen har fått rycka ut 133 gånger denna sommar - eller i snitt 1,3 utryckning per dag.

Mer än hälften av utryckningarna gjordes i Norrbotten, där larmen och insatserna ökat kraftigt.

En färsk sammanställning från polisen visar att Norrbotten hade 75 fjällräddningsinsatser under perioden 22 maj-31 augusti. I Västerbotten gjordes 13 insatser, i Jämtland 39 och i Dalarna sex stycken. I 100 av de totalt 133 utryckningarna användes helikopter.

Några gånger har det handlat om att leta efter vilsegångna, men i de allra flesta fall (95 procent) ryckte fjällräddarna ut för att undsätta människor som skadat sig eller blivit sjuka. Det rör sig om frakturer, stukningar, hjärtproblem, sårskador eller total utmattning.

Inga falsklarm

Under onsdagen ryckte fjällräddningen ut två gånger. Ett av larmen handlade om en man som ramlat från en höjd några kilometer från fjällstationen på Kebnekaise. Han fördes med ambulanshelikopter till sjukhus och skadorna bedöms allvarliga, enligt Norrbottenspolisen. Det andra larmet rörde en man som skadat fotleden.

Ett par av sommarens ärenden har polisen granskat i efterhand, då man misstänkt att fjällvandrarna larmat utan att vara i akut nöd.

– Jag har inte sett några uppenbara fall av missbruk, utan i det ena fallet var det helt befogat att larma. I det andra fallet hade en äldre kvinna drabbats av utmattning. Det kan vara skrämmande men är inte skäl för fjällräddning. Men ingen ska dra sig för att ringa polisen för att få råd och ha en dialog, säger Stephan Jerand, polisens nationella samordnare för fjällräddningen.

Ökade kostnader

Sommarens statistik över fjällräddningsinsatser är på grund av förbättrad rapportering inte helt jämförbar med tidigare års statistik. Men kostnadsutvecklingen visar tydligt att insatserna blivit fler, och att ökningen varit kraftig i Norrbotten - där ser polisen en fördubbling. Ökningen hänger ihop med att fjällturismen ökar, inte minst i Kebnekaiseområdets tuffa terräng.

– Väderleken den här sommaren har gjort att det varit blött, svårt och ansträngande att ta sig fram på många ställen. Vad vi skulle önska är att fler förberedde sig bättre. En vistelse i fjällvärlden är inte som att promenera i en park, säger Stephen Jerand.

Fjällräddningen i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland har ett anslag på 13,6 miljoner kronor i år, baserat på tidigare års verksamhet. Men redan i juli hade budgeten överskridits med 1,9 miljoner kronor.

– Vi får ett underskott på helåret, men vi räddar ju människors liv, säger Stephen Jerand.

FAKTA

Fjällräddningen

Enligt lagen om skydd mot olyckor är fjällräddning aktuell när någons liv eller hälsa är i fara.

Polisen ansvarar för alla fjällräddningsinsatser. Till sin hjälp har polisen frivilliga fjällräddare som utrustats och utbildats av polisen.

De cirka 400 fjällräddarna är indelade i ett 30-tal enheter med var sitt geografiskt ansvarsområde.

Fjällräddare ute på uppdrag arbetar under ledning av en räddningsledare från polisen eller en insatsledare från fjällräddningen.

Förutom de vanliga fjällräddarna finns alpina fjällräddare stationerade i Kiruna och Östersund. De är specialiserade på att arbeta vid branta stup och klippor.

I Jämtland och Västerbotten finns fjällräddare som utför uppdrag i grottor.

Fjällräddare kan också sättas in i andra delar av landet. Det skedde tidigare i somras, då en liten flicka försvunnit i naturreservatet Blacksås i Hudiksvalls kommun. (Flickan hittades välbehållen.)

Källa: Polisen

TT