Spioner väntas hålla koll på försvarsövning

INRIKES

Försvaret. Spionaget mot svensk militär verksamhet har ökat de senaste åren. Och när Sverige genomför den största militärövningen på över 20 år är intresset från utländska underrättelsetjänster sannolikt stort.

Det utländska spionaget mot militär verksamhet i Sverige har långsamt men successivt trappats upp, enligt militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) som i sin senaste årsrapport skriver att andra länders underrättelsetjänster tycks vara beredda att ta allt större risker för att nå sina mål.

Både Must och Säpo har pekat ut Ryssland som det land som spionerar mest på Sverige.

Och när försvarsmaktsövningen Aurora drar i gång den 11 september lär många nyfikna ögon följa vad som händer även då. Must vill inte svara på frågor från TT, men stora övningar är genomgående föremål för utländskt underrättelseintresse, enligt Wilhelm Agrell som är professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Orsakerna är flera.

Lagligt och olagligt

Dels kan en övning ge en fingervisning om militära resurser men också innebära möjligheter att knyta värdefulla kontakter - i synnerhet om flera länder är inblandade - som sedan kan odlas med sikte på rekrytering. Dessutom kan en övning vara en varningssignal för höjd beredskap och direkta förberedelser för krig, som den ryska manöver som föregick Georgienkriget 2008.

"Övervakningen kan vara helt laglig och utföras av inbjudna observatörer eller med tekniska spaningsmedel från internationellt luftrum/vatten. Men övervakning kan också vara dold och ske genom personburen inhämtning eller med tekniska spaningsmedel" skriver Wilhelm Agrell i en kommentar till TT.

Mustchefen Gunnar Karlsson har tidigare konstaterat att "främmande makt" lägger pussel med hjälp av sociala medier och det är inte ovanligt att anställda inom Försvarsmakten uppvaktas på Facebook, Twitter och Instagram.

Kontaktförsök

En som de senaste åren har märkt av de ökade kontaktförsöken är David Bergman, både för egen del men också bland kollegor inom Försvarsmakten som får en hel del misstänkta vänförfrågningar.

– De flesta handlar om bluffar och blåsningar, men det finns också ett ökat intresse för underrättelseinhämtning gentemot svenska förband. Det märks i synnerhet eftersom kontaktförsöken blir allt mer sofistikerade och systematiserade i sin approach, säger Bergman som jobbar på Försvarshögskolan.

Den som vill lägga pussel kring det svenska försvaret kan i sociala medier exempelvis få reda på var någon jobbar, följa vilka debatter som förs och samla information om misstänkt övningsverksamhet genom att kartlägga en viss persons förehavanden.

"Följer övningar"

David Bergman tror att det finns ett ökat underrättelseintresse för Aurora, men att det inte främst kommer att manifesteras genom sociala medier.

– Just under övningar är personalen av förklarliga skäl ofta inte lika aktiva på sociala medier, och de skriver sällan exakt om vad de övat. Så vi kan anta att det även sker mer riktad underrättelseinhämtning direkt mot de pågående övningarna, säger han.

FAKTA

Olika metoder för spionage

Många länder bedriver underrättelseverksamhet (spionage) i och mot Sverige eller svenska mål utomlands. Syftet kan vara att få tillgång till information eller teknologi, eller att försöka påverka Sveriges politiska beslutsfattande.

Här är några av metoderna som utländska underrättelsetjänster använder sig av:

Öppna källor med icke-hemligstämplade uppgifter, såsom myndighetsinformation, personuppgifter på internet, tidningar och böcker.

Agenter som värvats och arbetar för utländsk makt.

Signalspaning, exempelvis inhämtning av mobiltelefonsamtal.

IT-intrång i datorer i skyddsvärda verksamheter i syfte att stjäla information eller sabotera.

Flyg- och satellitspaning för att inhämta uppgifter om anläggningar och verksamheter som kan observeras från luften eller rymden.

Källa: Säkerhetspolisen

TT