DF tydlig segrare i danskt EU-val

UTRIKES

Danmark. Från rejält övertag till förödande nederlag - för den danska regeringen.

Statsministern får sig en knäck när väljarna säger nej till ökat rättssamarbete med EU. Dansk Folkepartis ledare ses återigen som en stor segerherre.

Redan en timme efter att vallokalerna stängt stod det klart att danska väljare återigen sagt nej till mer samarbete med EU. Resultatet blev 53,1 - 46,9 till nej-sidans fördel.

Vid storsegern i folketingsvalet i somras kallades DF-ledaren Kristian Thuelsen Dahl "Kong Tulle" bland många. Efter EU-valet möttes han ännu en gång av applåder och jubel när han steg in på restaurang Snapstinget i parlamentet Christiansborg.

– Danskarna är faktiskt klokare än vad många i Christiansborg tror, sade han inför sina partivänner.

Mer EU-skepsis

Med flera andra partier i ryggen lyckades DF-ledaren övertyga danskarna om att ett nej är bäst för landet. Folkomröstningen handlade om huruvida ett av Danmarks fyra förbehåll - ett slags undantag inom EU-samarbeten - ska ersättas med ett utökat rättssamarbete, till exempel inom polisorganet Europol.

En stukad statsminister Lars Løkke Rasmussen (V) säger till journalister att han personligen inte drar slutsatsen att danskarna inte önskar ett starkt gränsöverskridande och brottsförebyggande samarbete. I stället grundar sig resultatet i en generell EU-skepsis, konstaterar han.

Nu väntar diskussioner med alla partier i folketinget om hur nejet ska tacklas. Statsministern ska också förhandla i Bryssel om hur Danmark ska kunna stanna kvar i Europol. Nej-partierna har nämligen inget problem med att behålla just det russinet i EU-kakan.

Förhandling om Europol

Men att ingå ett särskilt avtal om enbart Europol är inte det lättaste, konstaterar flera EU-experter i Danmark.

– Om statsministern lyckas med förhandlingarna blir det Dansk Folkeparti som tar åt sig äran av det. "Vi visste att det skulle gå", kan de säga och därmed sätta sig i en starkare position i förhållande till att kunna få fler specialavtal, säger statsvetarprofessorn Kasper Møller Hansen till TT.

Danmarks regering har vaknat till en rejäl politisk baksmälla. Förtroendet för statsministern har återigen fått sig en törn. Han bär en stor del av ansvaret för att ja-partierna inte lyckats mobilisera fler röster - och att ett klart ja-övertag vände till nederlag på ett knappt halvår.

FAKTA

Den danska folkomröstningen

Väljarna röstade nej till att ersätta dagens rättsförbehåll (i princip undantag från ett EU-samarbete på en ) med en så kallad tillvalsordning, något som hade inneburit att Danmark fått ett utökat EU-samarbete på 22 utvalda straff- och civilrättsliga områden, till exempel inom ramen för polisorganet Europol.

Den borgerliga Venstre-regeringen hade en uppgörelse med bland annat Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti om att säga ja till tillvalsordningen.Det tänkta syftet med uppgörelsen var att ersätta det undantag som infördes efter att danskarna sade nej till Maastrichtfördraget 1992 och som ställer Danmark utanför en rad direktiv och förordningar.

Ja-sidan byggde bland annat sin argumentation på att polisen får det svårare att bekämpa brottslighet utan tillvalsordningen.

Nej-sidan varnade för att mycket makt förflyttas från politiker i Danmark till politiker i EU.

TT