Hon tar kampen för sitt folk

UTRIKES

Burma. Människorättsaktivisten Wai Wai Nu har suttit en stor del av sitt unga liv i fängelse. Men hon vägrar att ge upp. Livet för hennes folk - den muslimska minoriteten rohingya - står bokstavligt talat på spel.

– Jag är inte rädd. Jag har ett ansvar, för jag vet vad som pågår.

Ung, knappt 30 år, vältalig och tuff. Åren i vad Wai Wai Nu själv beskriver som ett av Asiens värsta fängelser har stärkt övertygelsen.

2005, 18 år gammal, fängslades Wai Wai Nu tillsammans med sin far, en politiker från folkgruppen rohingya, som tidigare valts in i Burmas parlament. Hon, den politiskt medvetna dottern, dömdes till 17 års fängelse men frigavs efter sju.

Under de åren hårdnade tillvaron för den muslimska folkgruppen rohingya, som enligt FN:s bedömning är en av världens absolut mest förföljda minoriteter. Folket lever främst i delstaten Rakhine och trängs numera ihop i läger. FN uppskattar att över 120 000 rohingya flytt landet de senaste tre åren. Men få länder vill ta emot dem och många har lämnats åt sitt öde ute på havet.

– Vi kommer att få se fler båtflyktingar som tvingas dricka sitt eget urin ute på Andamansjön, säger Wai Wai Nu.

Fick inte rösta

Livet som rohingya i Rakhine är svårt. Allt begränsas, berättar hon.

– Barnen får ingen utbildning, den som vill gifta sig måste ha tillstånd. De har inte ens rätt att sälja sin egen kyckling.

I Burma talar man helst inte om rohingya. Fördomar mot folkgruppen är mycket utbredda. Trots att merparten har bott länge i landet betraktas rohingya som illegala invandrare från Bangladesh. De anses inte vara medborgare och saknade rösträtt i höstens val.

– Om rohingya inte ens har rätt att rösta, vad finns det då för hopp?

"Vi är inte säkra"

Wai Wai Nu tog emot TT på sitt kontor i storstaden Rangoon strax före valet. Kalendern är fulltecknad. Numera kan hon arbeta öppet. Ändå vill framträdande människorättsorganisationer som stödjer Wai Wai Nus arbete inte omnämnas i samma artikel. De är oroliga för att det kan försvåra kampen för rohingyas rättigheter.

Vägen till frihet går via demokrati och mänskliga rättigheter. Men trots den utveckling som sker i Burma är situationen för rohingya oförändrad.

– Vi är inte säkra och vi vet inte vad som händer i framtiden.

FAKTA

Instängda i läger

Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av Burmas etniska minoriteter. I dag klassas folkgruppen inte som medborgare.

Muslimer har levt i området Rakhine i västra Burma under lång tid. Men cirka 1,5 miljoner rohingya har på grund av förföljelse tvingats lämna sina hem sedan Burma blev självständigt 1948.

Folkgruppen lever bland annat även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

I dag lever majoriteten av rohingya, uppemot en miljon människor, i västra Burma och 140 000 personer hålls instängda i läger med bristande sjukvård och knapp tillgång på mat.

Åtminstone hundratals personer, troligen fler, som försökt fly i överfulla båtar har drunknat eller hittats i människosmugglares massgravar.

Rohingyafolket har fått delta i tidigare val, men i år fick de varken rösta eller ställa upp med kandidater.

Källor: Svenska Burmakommittén och Arakan Rohingya National Organisation (ARNO)

TT