Hopp att Suu Kyi ska värna muslimer

UTRIKES

Burma. Burmas ultranationalistiska buddhistmunkar fortsätter sprida sitt hat mot muslimer. Nu efter valet hoppas många att frihetsikonen Aung San Suu Kyi ska ta itu med växande islamofobi.

– Vi har olika rättigheter. Det är problemet i det här landet, säger Aung Ko Ko, muslim och burmes.

När Aung Ko Ko hämtade ut sitt nationella id-kort tvingades han betala motsvarande 500 dollar (4 400 kronor). Hans buddhistiska vänner behövde däremot bara betala ett par dollar, berättar han.

– Då insåg jag att jag och mina vänner inte är jämlika, eftersom vi har olika religioner.

Hårt arbete

Aung Ko Ko har grundat Centrum för ungdom och social harmoni tillsammans med Thet Swe Win som är buddhist. Organisationens mål är ett Burma där alla kan leva sida vid sida - utan fördomar och förtryck.

– Oavsett vilken etnicitet eller religion vi har så är vi alla medborgare här. Det är vårt budskap, säger Thet Swe Win.

De har hårt arbete framför sig. I Burma finns både etniska konflikter och religiösa motsättningar. Hat mot muslimer i allmänhet - och den muslimska folkgruppen rohingya i synnerhet - har på senare år piskats upp av den ultranationalistiska munkrörelsen Ma Ba Tha.

Hetsen mot rohingya har krävt flera liv och minoriteten, som främst lever i delstaten Rakhine, tvingas bo instängda i primitiva läger. Även muslimer utanför Rakhine har fått erfara extremistmunkarnas inflytande i och med de fyra ras- och religionslagar som nyligen införts. Lagarna reglerar bland annat äktenskap och barnafödande - och riktar sig enligt många främst mot landets muslimer.

Regimens verk

I ett enkelt kloster i utkanten av storstaden Rangoon basar den äldste munken U Eaindaga. Han kämpade på folkets sida under den så kallade Saffransrevolutionen 2007 och fängslades. I dag är han en av de munkar som tar avstånd från Ma Ba Thas budskap. Extremiströrelsen har sina rötter utanför religionen och syftar till att kontrollera munkväsendet, hävdar han.

– Det här är en skapelse av militärregimen.

Respekten för munkar är stor. När de talar lyssnar folk, förklarar Khin Thinzar, en annan av Rangoons unga muslimer. Hon berättar hur islamofobi frodas på sociala medier.

– Nu sprids hat och det står att islam ska ta över, säger hon och fortsätter:

– Jag är verkligen upprörd över hur det är att vara muslim här. Trots goda kvalifikationer får jag till exempel inte samma jobberbjudanden som mina buddhistiska vänner.

Khin Thinzar arbetar för organisationen Smile Education (Leende utbildning) och har i uppdrag att sammanföra ungdomar som är buddhister, muslimer, hinduer och kristna. Kunskapsnivån om andras religioner är ofta mycket låg, berättar hon.

– Vi börjar med den kommande generationen, och försöker få dem att förstå varför religionsfrihet är viktigt.

Skydda alla

Många hoppas att framgångarna för frihetsikonen Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD i höstens val ska vara till hjälp för Burmas förtryckta minoriteter. Valvinsten inger visst hopp, anser Shantana Shahid på Svenska Burmakommittén.

– Aung San Suu Kyis regering tillträder först i februari-mars, men hon har sagt att deras uppgift är att skydda alla som bor i landet.

Förtrycket försvinner inte över en natt, och vad gäller situationen för rohingya krävs hjälp från internationella samfundet, anser Shantana Shahid som påpekar att Ma Ba Thas inflytande fortfarande är stort, trots Suu Kyis jordskredsseger.

– Rörelsen finns kvar och är väldigt mäktig. De säger att de stödjer den framröstade regeringen, men om raslagarna eller medborgarlagen rörs kommer de att säga emot.

FAKTA

Burmas ras- och religionslagar

Fyra så kallade ras- och religionslagar antogs före valet 2015:

Det krävs tillstånd för äktenskap mellan en buddistisk kvinna och en man av en annan religion.

Monogami införs.

Det måste gå 36 månader mellan varje barn som en kvinna föder. Det är dock oklart vad straffet blir för den som bryter mot det.

Den som vill konvertera till en annan religion måste ansöka om det via staten.

Det kontroversiella lagpaketet har förts fram av den ultranationalistiska munkorganisationen Ma Ba Tha. Människorättsorganisationer anser att lagarna särskilt drabbar muslimer.

Källor: Amnesty International och Svenska Burmakommittén

TT