Sverige lovas asylbesked av EU

UTRIKES

Flyktingkrisen. I januari kommer ett förslag på hur många asylsökande som kan omfördelas från Sverige till andra EU-länder. Det lovar EU-kommissionens ordförande Jean-Clude Juncker.

– Kommissionen kommer att lägga ett förslag efter att ha lyssnat till ett antal länder. Det kommer att ske i början av 2016. Jag är för att vi går den svenska regeringens ansökan till mötes, säger Jean-Claude Juncker efter att årets sista EU-toppmöte avslutats i Bryssel.

För drygt en månad sedan begärde regeringen att få vara en del av EU:s omfördelningssystem. Svaret har dröjt, men det ligger inga konstigheter bakom detta, enligt Juncker.

Oklart antal

Sverige har inte nämnt något antal i sin begäran, och statsminister Stefan Löfven (S) har heller inte fått veta hur många det kan röra sig om, men han konstaterar att siffran 23 000 har nämnts från olika håll.

När kommissionen har lagt sitt förslag måste även medlemsländerna godkänna detta.

– Men det är en mycket god signal för Sverige, säger Löfven om Junckers besked.

Flyktingkrisen var en av toppmötets stora frågor. Men det fattades inga nya, stora beslut. De slutsatser som EU-ledarna ställde sig bakom är mer som en spark i baken på länderna att börja göra det de lovat. Framför allt att börja omfördela de 160 000 flyktingar som kommit till främst Italien och Grekland mellan sig. Hittills har bara drygt 200 omfördelats.

Brexit?

Toppmötet har annars dominerats av en lång diskussion om Storbritannien, som under 2016 eller 2017 kommer att hålla en folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap.

Nyckelfrågan gäller brittiska önskemål om att få undanta andra EU-medborgare som bor i Storbritannien från vissa delar av den brittiska välfärden. Det ogillas av många och ses som diskriminering och brott mot den fria rörligheten, en av EU:s grundpelare.

– Kommissionen sade att det finns lösningar - inte kompromisser - vad gäller välfärden. Och det tycker jag var intressant, sade brittiske premiärministern David Cameron, som var hoppfull om att komma i mål med förhandlingarna till EU-toppmötet i februari.

Men mycket arbete återstår för att hitta lösningar som både Storbritannien och övriga EU kan acceptera.

FAKTA

Årets toppmöten

Med tolv toppmöten under året har EU tangerat sitt tidigare "rekord", från eurokrisåret 2011. Här är årets alla toppträffar:

12 februari: Informellt möte i Bryssel om Ukraina och kampen mot terror.

19-20 mars: Ordinarie möte i Bryssel.

23 april: Extrainsatt möte i Bryssel om flyktingkrisen.

22 juni: Eurotoppmöte i Bryssel om Greklandskrisen.

25-26 juni: Ordinarie möte i Bryssel.

7 juli: Eurotoppmöte i Bryssel om Greklandskrisen.

12 juli: Eurotoppmöte i Bryssel om Greklandskrisen.

23 september: Extrainsatt möte i Bryssel om flyktingkrisen.

15-16 oktober: Ordinarie möte i Bryssel.

12 november: Extrainsatt möte i Valletta om flyktingkrisen.

29 november: Extrainsatt möte i Bryssel med Turkiet.

17-18 december: Ordinarie möte i Bryssel.

Därtill har ledarna även hållit ytterligare tre toppträffar, som inte räknas in som officiella toppmöten:

21-22 maj: Möte i Riga med Östliga partnerskapet.

10 juni: Möte i Bryssel med latinamerikanska länder.

11-12 november: Möte i Valletta med afrikanska länder.

TT:s utsända