Irans Rohani betonar öppenhet i segertalet

Iran. Irans sittande president Hassan Rohani har med bred marginal blivit omvald för en andra mandatperiod.

Valresultatet ses som en seger för de som vill ha mer ekonomiska reformer, även om Rohani väntas skynda långsamt när det gäller demokratiska friheter.

– Jag skulle tro att man kommer att gå försiktigt fram. Det blir inte några drastiska skillnader, säger Erika Holmquist, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Irans inrikesminister Abdolreza Rahmani Fazli bekräftar enligt statlig tv att den sittande presidenten Hassan Rohani valts om med 57 procent av rösterna, enligt internationella nyhetsbyråer.

Slipper andra valomgång

Därmed slipper han möta sin huvudmotståndare i en andra valomgång. Hans närmaste konkurrent Ebrahim Raisi fick drygt 38 procent av rösterna.

– Här står en respekterad, tämligen framgångsrik president mot en lite mer udda, relativt okänd person med ett delvis mörkt förflutet, säger Per Jönsson vid Utrikespolitiska Institutet till TT.

Jönsson syftar på att Raisi var högt uppsatt i den så kallade dödskommissionen som godkände dödsstraffet på tusentals oppositionella fångar 1988, främst inom Folkets mujahedin.

Fred och öppenhet

Rohani själv tryckte på att det iranska folket valt en väg bort från extremism och att man nu vill vara mer öppna mot världssamfundet, när han talade i den statliga televisionen efter segern.

– Det iranska folket vill leva i fred och vänskap med resten av världen, men det accepterar inte hot eller förnedring, säger han.

Erika Holmquist säger att Rohani är stark bland unga personer och i medelklassen.

– Det är personer som gärna ser att Iran öppnar sig lite. En del som röstade på Rohani kanske inte var så sugna på alternativet heller, så att de taktikröstade, säger hon.

Högt valdeltagande

Rohani fick i reda tal 23,5 miljoner röster, medan 15,8 miljoner röstade på Raisi. Valdeltagande hamnade på 73 procent och vallokalerna höll öppet fem timmar längre än beräknat, eftersom fler än väntat tog sig till urnorna.

För att få ställa upp i valet krävs ett godkännande från det mäktiga religiösa väktarrådet.

– Kandidaterna är alltså godkända av regimen, men inom den ramen har debatten varit väldigt hård, öppen och med mycket kritik som jag förvånats över. Det verkar ha fått igång folk att gå till vallokalerna, säger Holmquist.

Per Jönsson lyfter också fram att Rohani haft stöd från ett brett spektrum av kända och respekterade personer inom landet.

– När det gäller offentliga figurer var det nästan ett förkrossande stöd för Rohani, säger han.

Bättre tillväxt

Erika Holmquist säger att Rohani vill integrera iransk ekonomi globalt. För att lyckas med det krävs relationer med omvärlden, vilket borgar för en ökad öppenhet.

– Jag tror att Rohani kommer att försöka att fortsätta att reda ut den iranska ekonomin och att tillväxten ska öka. Ekonomin har också stått i fokus i kampanjen, säger hon.

Raisi har å sin sida också betonat ekonomin, men stått för en mer isolationistisk politik, med fokus på inhemsk produktion.

Många som röstade på Rohani 2013 har varit besvikna över att det ekonomiska lyft som utlovats efter att kärnavtalet trätt i kraft inte påverkat befolkningen så mycket som de hoppats på. Raisi har också använt det som ett slagträ mot Rohani under valkampanjen.

– Å andra sidan har det inte gått dåligt heller. Inflationen har gått ner från över 40 procent till kanske 7-8 procent. Arbetslösheten har legat på ungefär samma nivåer, och det är väl det som skapat besvikelse. Men den ekonomiska tillväxten har varit väldigt mycket bättre under Rohani än vad den var tidigare, säger Jönsson.

TT