Svårt att upptäcka radikalisering

UTRIKES

Samhälle. En 40-årig man som beskrivs som tystlåten och vänlig svor trohet till IS och attackerade en polis med hammare utanför Notre Dame i Paris. Men hur kunde det bli så?

– Det finns inget färdigt facit. Det är individer vi pratar om och alla människor radikaliseras på olika sätt. Men gemensamt är att det växer fram en frustration hos individen. Man känner sig kränkt eller orättvist behandlad, vilket skapar ett vi och dem-tänkande, säger Andreas Ring, före detta polis som numera arbetar som utbildare i att förebygga våldsbejakande radikalisering.

Processen att radikaliseras är i många fall densamma för politisk och religiös extremism, enligt forskningen. Oavsett vilken ideologi man tillhör eftersträvas ett svartvitt-tänkande, en tydlig motståndare och ett tydligt mål.

– Man trivs bäst i enkelhet. I min erfarenhet finns det sällan en enkel väg in, utan en kombination av flera, säger Andreas Ring.

I många fall är det små förändringar som är svåra för omgivningen att upptäcka och tolka. Många extrema miljöer uppmuntrar också till isolering, eftersom det finns en rädsla att personer i omgivningen skulle kunna avbryta radikaliseringen.

– Det är de personer som är närmast som har störst chans att reagera. Det är också därför det är så viktigt att polisen och kommuner har bra kontakt med hela samhället.

Frustrationen växer

Hos många tar sig radikaliseringen uttryck i en kraftig personlighetsförändring. En tidigare tystlåten person blir mer utåtagerande, en person som är utåtriktad och social blir introvert. Personer kan också börja ta avstånd från sin familj och tidigare vänner. Personer som radikaliseras lämnar också allt mer den konkreta sakfrågan för att mer och mer leta efter fiender.

– Den här isoleringen, utanförskapet och ilskan kan växa i vilken socioekonomisk miljö som helst. Även om man utåt sett kommer från en stabil grund och har haft det bra kan det innerst inne växa en frustration. Sen ökar riskerna när sårbarheten är högre - vid segration, arbetslöshet och utanförskap.

Krävs balans

Därför krävs det också en balans mellan hårda och mjuka åtgärder, anser Andreas Ring.

– Debatten går ibland ut på hårda straff, avlyssning och kriminalisering. Lagstiftningen är en viktig del, men minst lika viktig är den mjuka delen. Att minska utanförskapet och att stärka det demokratiskapandet arbetet. Ibland upplever jag att det är antingen eller som är svaret, när man i själva verket behöver kombinera bägge delarna.

TT