Nytt asylsystem kan tvingas fram i EU

UTRIKES

Flyktingkrisen. Till midsommar ska EU-länderna ha enats om ett nytt asylsystem.

Chansen till det är mikroskopisk. Resultatet kan i stället bli att frågan förs till en tvingande omröstning.

När EU:s stats- och regeringschefer i vintras gav sina migrationsministrar ett halvår på sig att bli eniga fanns det fortfarande tid för förhandlingar och kompromisser.

Nu ser det värre ut. I princip ingenting tyder på att länderna kan enas före midsommar, då stats- och regeringscheferna möts igen.

– Länder som Polen och Ungern biter sig bara fast vid sina ståndpunkter. Jag har inga stora förhoppningar, säger migrationsminister Morgan Johansson (S) inför ännu ett möte med sina EU-kollegor.

Tvingande omröstning?

Motståndet finns framför allt hos Ungern, Slovakien, Tjeckien och Polen, som benhårt vägrar att acceptera ett system där asylsökande fördelas automatiskt mellan medlemsländerna om något liknande inträffar som i Grekland under sommaren och hösten 2015.

– Polens nuvarande regering håller inte med om kvotsystemet. Vi håller inte med om en obligatorisk omfördelning av flyktingar till Polen, säger president Andrzej Duda enligt nyhetsbyrån AFP och flaggar för att Polen kan komma att folkomrösta om frågan år 2019.

Polen och de övriga flyktingmotståndarna kan dock komma att bli överkörda av övriga EU-länder.

– Det kan mycket väl bli så att vi i slutändan behöver fatta ett majoritetsbeslut. Och då får man väl göra det. Det är ju det som EU:s röstningsregler är till för, säger Morgan Johansson.

Fungerar inte?

Talande nog varnar en av EU-domstolens generaladvokater på torsdagen för konsekvenserna om inte nuvarande asylregler reformeras.

"Om gränsmedlemsländer, som Kroatien, skulle anses ansvariga för att behandla exceptionellt många asylsökande så finns en verklig risk för att de helt enkelt inte skulle klara av situationen", skriver generaladvokaten Eleanor Sharpston i ett förslag till utslag i två fall där Slovenien och Österrike velat att Kroatien skulle ta hand om asylsökande som passerat genom landet utan att söka asyl där.

– Det här understryker bara att i en värld med så många flyktingar och migranter så kommer inte det här Dublinsystemet att fungera i längden. Alltså måste det finnas ett system där vi delar på ansvaret, säger Morgan Johansson.

FAKTA

EU:s omfördelning av asylsökande

EU-länderna enades i två beslut under sommaren och hösten 2015 om att omfördela totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien under den upptrappade flyktingkrisen. Än så länge är det bara EU:s nuvarande ordförandeland Malta och Efta-landet Liechtenstein som uppfyllt sina kvoter. Så här ser läget ut just nu:

Polen, Ungern och Österrike har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen. Sverige har beviljats anstånd med mottagandet i ett år, men har lovat att uppfylla sin kvot under sommaren 2017.

Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas har 61 745 tills vidare inte ålagts några specifika länder.

Källa: EU-kommissionen (7 juni).

Luxemburg, TT:s korrespondent