EU-bas vill ta större försvarsansvar

UTRIKES

Försvar. EU kan inte längre förlita sig på USA när det gäller försvaret, konstaterar EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och manar till ett utökat försvarssamarbete i EU.

Men det ska inte ske på bekostnad av Nato.

Försvarssamarbetet i EU har intensifierats rejält under det senaste året. Det är delvis en följd av att Storbritannien - som genom åren kraftigt kämpat emot alla försvarsplaner på EU-nivå - nu folkomröstat om att lämna unionen, och därmed öppnat upp för framför allt fransk-tyska idéer om ett utökat samarbete.

Men även valet av Donald Trump till president i USA har bidragit till det ökade försvarsintresset i EU.

– Försvaret av Europa kan inte längre outsourcas. Inte ens våra största militärmakter - som jag kan räkna på en eller max två fingrar - kan ensamt hantera alla utmaningar och hot, sade kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i ett linjetal om försvarssamarbetet på en konferens i Prag på fredagen.

Många helikoptrar?

EU-kommissionen lade i onsdags fram ett diskussionspapper för att få fart på debatten om hur långt försvarssamarbetet ska gå. I sitt tal på fredagen betonade Juncker inte minst hur mycket resurser som just nu går åt till olika vapen i EU som en följd av att alla sköter sitt på eget håll.

– Vi låter oss själva ha lyxen av 17 olika stridsvagnstyper, medan USA klarar sig utmärkt med bara en. Absurt nog finns fler helikoptertyper än vad vi har regeringar, sade Juncker.

Både i talet och på en presskonferens efteråt betonade samtidigt kommissionsordföranden att ett utökat försvarssamarbete inte sker på bekostnad av Nato.

– Att inte Nato skulle finnas är inget alternativ för EU. Det vore en katastrof för EU, sade Juncker i Prag.

Ogillas av vänstern

Inte minst från vänster finns dock ett skarpt motstånd.

"Det här öppnar den politiska dammluckan. Försvarsindustrin är naturligtvis glad, men det är en mörk dag för oss som arbetar för ett fredligt och socialt EU", sade Sabine Lösing från EU-parlamentets vänstergrupp GUE/NGL i ett uttalande om EU:s nya försvarsfond i onsdags.

FAKTA

EU och försvaret

I artikel 42:2 i EU:s Lissabonfördrag talas om att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska leda fram till ett gemensamt försvar - men bara när ländernas stats- och regeringschefer bestämt det med enhällighet.

I artikel 42:6 ges samtidigt möjlighet för dem som vill gå längre redan dessförinnan: "De medlemsstater som uppfyller högre krav på militär kapacitet och som har gjort mer bindande åtaganden på området med tanke på de mest krävande uppdragen ska upprätta ett permanent strukturerat samarbete inom ramen för unionen". På engelska förkortas samarbetet Pesco.

EU-ländernas enades i höstas om hur man vill se försvarssamarbetet utökas. I 13 punkter talas om allt från att undersöka skapandet av ett Pesco till att inleda en årlig gemensam genomgång av hur mycket länderna lägger på sina försvarsbudgetar. En gemensam försvarsfond har dessutom lanserats där kommissionen hoppas kunna lägga upp till 15 miljarder svenska kronor om året för gemensam forskning, utveckling och produktion.

Luxemburg, TT:s korrespondent