Dimman tätnar över brexit

UTRIKES

Storbritannien. Valutgången i Storbritannien riskerar både att försena och försvåra kommande förhandlingar med EU - även om en mjukare brexit nu tycks mer sannolik än en hård. Och klockan tickar, menar de svenska statsråden.

Även om Theresa Mays skarpa ord mot EU väckt en hel del irritation i Bryssel möts ändå det brittiska valresultatet mest med suckar och rynkade pannor.

– Vi behöver en regering (i Storbritannien) som kan agera. Med en svag förhandlingspartner finns det risk för att förhandlingarna kommer att gå illa för båda parter. Jag väntar mig mer osäkerhet nu, säger EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger i en tysk radiointervju.

Oettinger och många andra inom EU räknar nu med att det knappast lär bli någon förhandlingsstart den 19 juni, som tidigare planerats.

Klockan tickar

Den bilden delas även av EU-minister Ann Linde (S). I månader har EU har varit redo att påbörja förhandlingarna om Storbritanniens utträdde, men för att dessa ska kunna påbörjas som planerat behöver en handlingskraftig regering vara på plats så fort som möjligt, menar hon.

– Klockan tickar. Eftersom det konservativa partiet inte har majoritet så vet vi ännu inte riktigt hur det kommer att hantera situationen. Från svensk sida skulle det vara bra att ha en så mjuk brexit som möjligt, därför att vi har så stora ekonomiska intressen. Det finns ännu inga andra signaler om att Storbritannien kommer att ändra sin tidigare position. Det återstår att se, säger Ann Linde till TT.

– Det är känsligt eftersom tiden är en central faktor och det är bråttom att kunna börja de här förhandlingarna, säger i sin tur Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Drar ut på tiden?

Frustrationen har redan varit stor över att förhandlingarna dragit ut på tiden. EU hade velat se Storbritannien åkalla utträdesparagrafen artikel 50 så snabbt som möjligt efter folkomröstningen i fjol somras, men fick vänta ända till slutet av mars i år.

Att själva förhandlingarna nu dröjer ytterligare riskerar att skapa tidspress. Tanken är att förhandlingarna ska vara klara under hösten 2018 för att hinna godkännas av alla senast den 29 mars 2019 då den tvåårsperiod som stipuleras i utträdesparagrafen löper ut.

"Vi vet ännu inte när förhandlingarna om brexit startar, men vi vet när de måste ta slut", konstaterar EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk på Twitter.

Visserligen kan förhandlingstiden utökas om båda parter säger ja till det. Samtidigt vore det betydligt enklare för EU att ha utträdet avklarat före nästa EU-val i maj 2019 och de slutförhandlingar om nästa långtidsbudget som väntas under hösten samma år.

Mjukare krav?

Theresa May har upprepade gånger varslat om att hon är redo att hellre lämna förhandlingarna med EU utan uppgörelse än att acceptera ett dåligt avtal för Storbritannien. Flera bedömare konstaterar nu att valresultatet gör det svårare för henne att driva en så tuff linje i förhandlingarna.

– Vad Storbritannien nu kan be om är kanske inte lika hårt och lika tufft som det hon bad om förut. Vi kommer kanske få se en uppmjukad hållning som svar på det här valet, säger statsvetaren Simon Hix vid London School of Economics enligt nyhetsbyrån AFP.

En sådan utveckling gillas av finansministern.

– Det är något som är bra för Sverige eftersom Storbritannien är en mycket viktig exportmarknad för svenska företag, säger Magdalena Andersson.

Att nordirländska DUP ställer upp som stödparti till Theresa Mays regering lär också innebära ett ökat tryck på en "mjukare" brexit. I Nordirland finns en stor oro för vad konsekvenserna kommer att bli när den för tillfället väldigt öppna gränsen mot Irland förvandlas till en EU-gräns.

FAKTA

Vägen mot brexit

Här är några av hållplatserna längs den långa vägen mot ett brittiskt utträde ur EU:

23 juni 2016: Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med 52 procent mot 48.

29 mars 2017: Premiärminister Theresa May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

8 juni: Mays Konservativa parti förlorar sin majoritet när Storbritannien håller nyval.

19 juni (tidigast): En första förhandlingsrunda, i två till fyra dagar, väntas i Bryssel.

Årsskiftet 2017/18: EU:s förhandlare hoppas ha nått tillräckligt långt för att kunna börja diskutera ett framtida handelsavtal med Storbritannien.

Oktober 2018: Parterna hoppas ha nått en uppgörelse om utträdet, som kan skickas för godkännande till berörda parlament i medlemsländerna.

29 mars 2019: Storbritannien kan formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte.

Luxemburg/Stockholm, TT