Chelsea Manning berättar varför hon läckte

UTRIKES

USA. "Det är bara jag", säger spiondömda Chelsea Manning när hon i sin första tv-intervju efter frisläppandet svarar på frågor om de många bilderna av henne - som förrädare och som hjälte.

Det är i en intervju med ABC News som Manning förklarar varför hon lämnade ut hundratusentals försvarsuppgifter om USA:s krig i Afghanistan och Irak, uppgifter som sedan publicerades av Wikileaks.

– Ingen har uppmanat mig att göra det. Ingen har beordrat mig att göra det. Det här är jag. Jag tar på mig det, svarar Manning på frågan om hon tycker att hon är skyldig det amerikanska folket en ursäkt för sina handlingar.

Intervjun kommer inom kort att sändas i sin helhet i ett specialavsnitt av programmet "Nightline".

"Ville skapa debatt"

– Vi tar in all information från olika källor och det handlar bara om död, förstörelse och blodbad. Vi hanterar det och filtrerar den (informationen) och gör om till statistik och rapporter men till slut upphörde jag att bara se statistik och information och började se människor, förklarar hon i intervjun.

Enligt Chelsea Manning förstod hon inte när hon släppte materialet att hon kunde vara ett hot mot USA:s säkerhet, utan syftet med att släppa informationen var att skapa en debatt om USA:s utrikespolitik och agerande i Irak.

Som ett av sina allra sista beslut i ämbetet benådade USA:s tidigare president Barack Obama spiondömda Chelsea Manning som avtjänade ett 35-årigt fängelsestraff. För några veckor sedan lämnade hon militärfängelset Fort Leavenworth i Kansas som en fri kvinna.

Kamp för könskorrigering

Transsexuella Manning hette tidigare Bradley i förnamn och var underrättelseanalytiker i Irak. Det var 2013 som den då 22-åriga Manning dömdes för bland annat spioneri och stöld.

2014 bytte hon namn till Chelsea Elizabeth Manning, samma år som hon förde en offentlig kamp mot försvarsdepartementet för att få påbörja den hormonbehandling som krävs för att genomföra en könskorrigering.

Manning ansökte utan framgång om både strafflindring och nåd. Men i januari i år fattade Barack Obama beslut om frigivande i maj och kortade därmed hennes straff med över 30 år.

TT