Wallström besöker konfliktplågat Ukraina

UTRIKES

Ukraina. Sveriges utrikesminister Margot Wallström är på besök i Ukraina för att bland annat diskutera landets svåra reformprocess. Syftet är också att markera stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland.

Första stopp för Wallström, som reser tillsammans med Litauens utrikesminister Linas LinkeviÄius, är hamnstaden Odessa. Där ska de träffa studenter som vunnit flygbiljetter till Stockholm och Vilnius i en tävling arrangerad av ländernas ambassader.

Resorna är ett sätt att fira att ukrainare med biometriska pass sedan i söndags slipper skaffa visum för resor till andra Schengenländer. Viseringsfriheten är en belöning från EU för att den ukrainska regeringens reformagenda ansetts ha gjort framsteg.

– Det är ganska imponerande mycket som Ukraina lyckats med givet de väldigt svåra förutsättningarna, säger Wallström till TT.

Svenskt intresse

Reformerna är ett av samtalsämnena när utrikesministrarna sedan reser till Kiev för att träffa president Petro Porosjenko.

Landets ekonomi är beroende av lån från Internationella valutafonden (IMF) och andra utländska kreditgivare för att inte kollapsa. Utbetalningarna från IMF har flera gånger skjutits upp när regeringen inte uppfyllt motkraven.

– Det kvarstår fortfarande ett stort arbete, vissa reformer går alldeles för trögt. Att bekämpa korruptionen är det första och viktigaste, säger Wallström.

På onsdag deltar Wallström vid öppnandet av det årliga svensk-ukrainska affärsforumet. Hon lyfter fram att svensk export skulle kunna öka ordentligt till ett mer stabilt Ukraina.

Udden mot Ryssland

Samtidigt är resan även en viktig utrikespolitisk markering om stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland, enligt Wallström.

TT: Ser du någon risk med att Sverige bidrar till en polarisering när regeringen tar så tydlig ställning?

– Här är det inte fråga om två länder som träter med varandra. Ryssland har brutit mot den europeiska säkerhetsordningen genom aggressionen i östra Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim. Där är vi väldigt tydliga med vilken sida vi står på, säger hon, och tillägger att hon anser att sanktionerna mot Ryssland bör stå fast.

Försöken att nå fred i det utdragna kriget i de östra delarna av landet har emellertid gått i stå. Mellan lördagen och måndagen dödades sju regeringssoldater i uppflammade strider, uppger den ukrainska militären, enligt Reuters.

Låsning

Varken den ukrainska regeringen eller Ryssland, som i praktiken styr de proryska separatisterna, verkar intresserade av att lösa konflikten, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker och Ukraina-expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

– För (president) Petro Porosjenko och regeringens del så kan konflikten användas för att peka på det ryska hotet för att få omvärlden att sluta upp kring honom, säger han.

– Och för Rysslands del har man uppnått vad vi kan förmoda varit målet med att destabilisera Ukraina: att kontrollera territorium i landet, vilket hindrar Kiev från att integreras i EU och på sikt kanske även i Nato, och att slå sönder den ukrainska ekonomin vilket hindrar reformer som skulle göra Ukraina till ett mer västligt orienterat land och därmed svårare för Ryssland att kontrollera.

FAKTA

Konflikten i Ukraina

Moskvatrogne Viktor Janukovytj tillträdde som president 2010. 2013 hamnade Ukraina i en dragkamp mellan EU och Ryssland.

Janukovytj vägrade skriva under ett nytt samarbetsavtal med EU hösten 2013, vilket utlöste protester i Kiev, som ledde till Janukovytjs fall i februari 2014. Senare valdes Europavänlige Petro Porosjenko till ny president.

Maktskiftet skärpte motsättningarna mellan den ukrainsk- och rysktalande befolkningen. På den ryskdominerade Krimhalvön skedde en liknande revolt. Den ukrainskvänliga regeringen byttes ut mot en ryskorienterad administration som begärde stöd från Ryssland. I mars genomfördes en illegal folkomröstning som sades visa att en majoritet ville tillhöra Ryssland, varefter Moskva "på begäran av Krim" annekterade halvön.

I början av konflikten tog också proryska separatister kontroll över delar av sydöstra Ukraina. Kiev och västländer anklagar Ryssland för att vara drivande bakom upproret för att på så sätt destabilisera Ukraina med hopp om en ryssvänlig regering i framtiden. Kreml har förnekat direkt inblandning.

Källa: Utrikespolitiska institutet

TT