Danmarks vilda jakt på den sjunkna atombasen

UTRIKES

Grönland. Grönlands inlandsis måste väl kunna bevara en hemlighet? Det tänkte USA när den dolda atombasen Camp Century övergavs 1967.

Men nu smälter isen. Danmark skickar en expedition för att kartlägga vilka hot den sjunkna basen ruvar på.

Två miljoner liter spillvatten. 9 000 ton skrot, däribland en kärnreaktor. Den skräphögen lämnade USA:s militärmakt efter sig när manskapet lämnade Camp Century åt sitt öde efter ett knappt decenniums verksamhet 1959-67.

På isvidderna är det ju skralt med el, så militären strömförsörjde basen med en atomreaktor. Det är reaktorn som ses som det största hotet när Geus, Danmarks geologiska myndighet, nu med början på tisdagen skickar sex forskare som under sommaren ska kartlägga läget kring basen.

Nere i isen

Satsningen kommer efter en forskarrapport förra året, som varnade för att klimatförändringarna på sikt kan medföra att isen runt basen smälter bort.

Rapportens huvudförfattare heter William Colgan, och han är också en av de sex som nu väntar sig en strapatsrik sommar på Grönlands isvidder. Han säger att rapporten baserades på antaganden, det är först nu man på plats får mätvärden för riskerna.

– Det är för tidigt att säga om det verkligen finns risk för föroreningar från basen. Den har sjunkit 35 meter ner i isen. Som förhållandena är i dag skulle det överraska mig om smältvattnet når längre ner än fem meter, säger Colgan till nyhetsbyrån Ritzau.

30 miljoner

Frågan är därmed vilket som är bäst, eller minst katastrofalt om man så vill - att låta det farliga skrotet ligga, eller att lägga stora resurser på att gräva upp det.

Vid ett möte på Christiansø i Östersjön kom statsminister Lars Løkke Rasmussen i förra veckan överens med Grönlands ledare Kim Kielsen om en städningsplan. 30 miljoner danska kronor per år avsätts under minst fem år för att städa upp efter amerikanerna på Grönland.

Colgans expeditions arbete ska under sommaren gå att följa på sajten campcenturyclimate.dk.

FAKTA

USA på Grönland

USA:s stora närvaro på Grönland inleddes under andra världskriget. Danmarks sändebud i Washington, Henrik Kauffmann, gick då med på att USA byggde militära anläggningar på ön, mot att stormakten skyddade området.

Med krigets frenesi gick USA till verket, och upprättade tiotals baser för både marinen och flygvapnet. Danmarks regering försökte senare riva upp avtalet, men i stället förnyades det efter landets inträde i Nato runt decennieskiftet 1940-1950.

Den enda större anläggningen som fortfarande är amerikansk heter Thule Air Base, som utgör en av Grönlands största flygplatser. Andra baser har blivit kommersiella flygfält, som Narsarsuaq och Kangerlussuaq. Men många är numera helt enkelt övergivna ödekomplex.

Källor: Ritzau, Grønlands Nationalmuseum, Den store danske.

TT