Så har beslutet om brexit påverkat britterna

UTRIKES

Brexit. Å ena sidan har det hänt massor sedan britterna röstade för att lämna EU. Å andra sidan har förhandlingarna om skilsmässan just börjat - och många frågetecken återstår.

På midsommarafton är det ett år sedan folkomröstningen. Så här har beslutet om brexit präglat Storbritannien sedan dess.

Ytterligare ett val

David Cameron slängde in sin politiska framtid i potten i och med folkomröstningen om det brittiska EU-medlemskapet. Nederlaget fick honom att avgå och Theresa May tog över som premiärminister. Hon har i sin tur hunnit med att utlysa ett nyval, med förhoppningen om att stärka sitt förhandlingsmandat kring brexit, eftersom hon inte hade röstats fram av folket.

Men valet den 8 juni gick inte alls enligt plan för Konservativa partiet och nu försöker May och hennes kollegor sy ihop en minoritetsregering med stöd av nordirländska DUP. Det återstår att se hur De konservativas överraskande dåliga valresultat kommer att påverka förhandlingarna om EU-utträdet - som inleddes tidigare i veckan - och om Theresa May kommer att behöva backa från den "hårda brexit" som hon säger sig vilja ha.

Förändring inom Tories

En av de mest slående förändringarna sedan folkomröstningen är det konservativa "Tories" omvandling till ett parti som nästan helt och fullt ställer sig bakom brexit. När David Cameron ledde partiet kampanjade han för att Storbritannien skulle stanna i EU, tillsammans med många kollegor som åtminstone kunde beskrivas som måttligt engagerade EU-anhängare - däribland Theresa May.

Men nu har inte May bara helhjärtat tagit sig an brexitprocessen, hon har också lovat att vara en besvärlig förhandlare som är beredd att sätta hårt mot hårt när det kommer till diskussionerna om skilsmässan. Och bland konservativa parlamentsledamöter - som innan folkomröstningen var ganska likgiltiga till EU-medlemskapet, men som såg fördelar med att stanna i den inre marknaden - finns många som har bytt fot sedan en majoritet av väljarna i deras valkretsar röstade för brexit.

Unga slår tillbaka

Efter folkomröstningen fanns det en utbredd känsla hos unga vuxna att de äldre väljarna i det närmaste hade förrått landets yngre generation. Unga britter - i synnerhet i storstadsområdena - har i stor utsträckning förlitat sig på EU för studier eller arbete utomlands, och en majoritet i de yngre väljargrupperna röstade för att stanna i unionen, till skillnad från de äldre väljarna.

Men historiskt sett har väljargruppen 18-24 år haft ett ganska ljummet engagemang politiskt, och har utgjort den väljargrupp som i minst utsträckning tagit sig till vallokalerna i Storbritannien. Därför noterades med viss förvåning bland experterna att unga i större utsträckning tycktes ta chansen att göra sina röster hörda i extravalet den 8 juni - vilket många ser som en effekt av beslutet om brexit.

– Det har tänt en gnista hos många unga, sade 19-åriga väljaren Sophie Woolcott till TT under valdagen.

Sug efter dubbla pass

Britter som bor och arbetar i EU-länder har uttryckt oro över hur deras liv kommer att påverkas om Storbritannien gör en hård sorti och lämnar den inre marknaden och den fria rörligheten bakom sig. Många har därför siktet inställt på dubbelt medborgarskap.

Förra året blev rekordmånga britter tyska medborgare, vilket den tyska federala statistikbyrån Destatis ser som en direkt konsekvens av brexitbeslutet. Enligt myndigheten fick 2 865 britter tyskt medborgarskap 2016 - vilket är en ökning med 361 procent jämfört med året innan.

Enligt en nyligen publicerad undersökning från CS Global Partners vill 89 procent av britterna ha ett andra medborgarskap - och 58 procent av dem motiverar det med brexit.

FAKTA

Vägen mot brexit

Här är några av hållplatserna längs den långa vägen mot ett brittiskt utträde ur EU:

23 juni 2016: Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med 52 procent mot 48.

29 mars 2017: Premiärminister Theresa May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

8 juni: Mays Konservativa parti förlorar sin majoritet när Storbritannien håller nyval.

19 juni: En första förhandlingsrunda inleds i Bryssel.

Årsskiftet 2017/18: EU:s förhandlare hoppas ha nått tillräckligt långt för att kunna börja diskutera ett framtida handelsavtal med Storbritannien.

Oktober 2018: Parterna hoppas ha nått en uppgörelse om utträdet, som kan skickas för godkännande till berörda parlament i medlemsländerna.

29 mars 2019: Storbritannien kan formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte.

TT