USA trappar upp sanktionerna mot Venezuela

UTRIKES

Venezuela. Venezuelas regering blir allt mer internationellt isolerad. USA utökar sanktionerna och FN kräver att brott mot mänskliga rättigheter utreds. Flera grannationer fördömer landet.

Ytterligare åtta venezuelanska tjänstemän blir nu föremål för sanktioner från USA. Bland dem finns brodern till den förre presidenten Hugo Chávez. Sanktionerna fryser deras tillgångar i USA, hindrar dem att resa till USA samt förbjuder amerikaner att göra affärer med dem. I slutet av juli införde USA sanktioner mot president Nicolás Maduro och hans eventuella tillgångar på amerikanskt territorium.

Församlingen erkänns inte

Toppdiplomater, bland dem utrikesministrar, från tolv länder säger i ett uttalande att de inte kommer att erkänna Venezuelas nya grundlagsförsamling. Landet bryter mot grundläggande demokratiska rättigheter, slår de fast efter ett möte där bland annat representanter för Kanada, Brasilien, Mexiko och Argentina medverkade.

Perus utrikesminister Ricardo Luna läste upp uttalandet efter gruppens möte i Lima, och sade själv att landet nu är en diktatur, enligt Reuters.

Länderna kommer inte att erkänna beslut som fattats av den nya församlingen som Venezuelas president Nicolás Maduro drivit igenom, sade han också.

"Systematiskt övervåld"

Maduro uppmanar länderna till dialog.

– Högerländerna runt om Latinamerika har brutit mot spelets regler och vårt sätt att leva sida vid sida. Jag tycker att det vi behöver är regional dialog, där Venezuela måste respekteras.

Under tisdagen uppgav FN att "omfattande och systematiskt övervåld och godtyckliga gripanden" mot demonstranter i Venezuela har dokumenterats.

– Ansvaret för de brott mot mänskliga rättigheter som vi rapporterar om ligger på högsta regeringsnivå, sade Ravina Samdasani, talesperson för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Zeid Ra'ad al-Hussein.

FAKTA

Krisen i Venezuela

Våldsvågen i Venezuela med upplopp och protester har såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens politik som orsak till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen skyller på det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.

President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrollerats av två olika läger som är politiska motståndare. Det har Maduro nu försökt runda genom ett slags ny konstituerande församling - ett superorgan med 545 ledamöter med befogenhet att skriva om grundlagen.

Den nya församlingen inledde sitt arbete med att avsätta riksåklagaren Luisa Ortega Díaz - som vägrar att lämna sin post, eftersom hon anser att församlingen är författningsvidrig.

Församlingen har också utfärdat ett dekret som innebär att den står över alla andra myndigheter och institutioner i landet.

Källor: El Pais, AP och andra nyhetsbyråer.

TT-AFP