Turkisk opposition kraftsamlar mot Erdogan

UTRIKES

Turkiet. Turkiet törstar efter rättvisa. Det anser oppositionsledaren Kemal Kilicdaroglu som hoppas skapa en enad front mot president Recep Tayyip Erdogan.

– Han försöker behålla vinden i seglen, säger professor Jenny White.

När Kemal Kilicdaroglu inför tusentals anhängare invigde en kongress på temat rättvisa i helgen avbröts han av applåder och högljudda krav på lag och ordning.

– Åtta miljoner människor törstar efter rättvisa, sade CHP-ledaren, enligt nyhetsbyrån AFP.

Den flera dagar långa kongressen, som anordnas av det oppositionella Republikanska folkpartiet (CHP), syftade till att belysa rättsliga övertramp i samband med de enorma utrensningar som gjorts efter kuppförsöket förra sommaren. Under det undantagstillstånd som råder har över 50 000 personer gripits och nästan tre gånger så många har förlorat sina jobb.

– Många medborgare sitter fängslade bara för att de är i opposition. Att slåss för rättigheter är en plikt för det här landets modiga invånare, sade Kilicdaroglu vid mötet i Canakkale.

Enad front

Kilicdaroglu ledde den oppositionsmarsch som i somras kulminerade i en jättedemonstration som beskrevs som den största protesten mot president Recep Tayyip Erdogan på flera år. CHP-ledaren hoppas att hans rättviserörelse ska sträcka sig långt utanför partiet och skapa en enad front mot presidenten inför valet 2019.

– Protestmarschen blev större än vad de själva trodde och nu försöker CHP behålla vinden i seglen, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Problemet är bara att Kilicdaroglu inte är en karismatisk ledare, många av partiets medlemmar är missnöjda och andra väljare röstar inte på honom eftersom han är alevit.

Det är inte riskfritt att vara en högljudd kritiker av det politiska styret i Turkiet. Många mindre frispråkiga kritiker har gripits - men trots det säger sig Kilicdaroglu inte vara rädd för att hans missnöjesyttringar ska få konsekvenser.

– Erdogan har redan hotat honom, men så länge Kilicdaroglu har immunitet kan han fortsätta, säger White.

Trots att det är två år kvar till val är den politiska temperaturen i Turkiet hög. Insatserna är betydande. Den som vinner kommer att få de ökade befogenheter som det folkomröstades om i våras - och Erdogan gör redan nu nästan dagliga framträdanden.

Därtill har han undertecknat flera omfattande dekret.

– Erdogan kommer att göra allt i sin makt för att vinna presidentvalet. Han har redan börjat minska manöverutrymmet för såväl politiska partier som för parlamentet, säger White.

Splittrad opposition

Frågan är om någon på allvar kan utmana Erdogan och hans AKP. Prokurdiska HDP kämpar för sin överlevnad medan dess partiledare sitter fängslade och inom CHP finns missnöje över bland annat otydlig politik.

Mångas blickar är riktade mot Meral Aksener, som uteslöts från nationalistiska MHP men som har aviserat ett nytt parti senare i höst.

– Bristen på alternativ är en av de saker som håller AKP kvar vid makten. Om Aksener lyckas tvätta bort sitt ultranationalistiska rykte kanske hon kan stjäla röster från CHP. Men hon lockar nog inga kurdiska väljare.

FAKTA

Kuppförsöket i Turkiet

Vid 22-tiden den 15 juli 2016 inledde delar av den turkiska militären ett försök till statskupp och tog kontroll över strategiska platser i Istanbul och Ankara. Men försöket kom av sig när president Recep Tayyip Erdogan återvände i triumf till Istanbul från sin semester i Marmaris och tiotusentals personer gick ut på gatorna för att motsätta sig kuppmakarna.

Trots att kuppförsöket slogs ned på några timmar har det inneburit långtgående konsekvenser för samhället och politiken. Påstådda kuppmakare har rensats ut samtidigt som Erdogan har stärkt sin makt snarare än att han har blivit försvagad. Men Turkiet står också under diplomatisk press, eftersom banden till både EU och USA är ansträngda.

Erdogan skyllde snabbt kuppförsöket på den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen, som i sin tur nekar till anklagelserna.

TT