Han blev odödlig – över en natt

1 av 2
NYHETER

Tro det eller ej, men i går fyllde landsplågan ”Rosen” 50 år.

Och den är inte mer vissen nu än vad den var från början.

– Otroligt att ”Rosen” hållit så länge, säger Arne ”Rosen” Qvick, 75, som inte heller ser så vissen ut.

Visserligen var det inte förrän i december 1969, ungefär i samma veva som den stora gruvstrejken bröt ut i Kiruna, TV2 började och Evert Taubes ökända stalker ­brände ner hans älskade Sjösala som Arne Qvicks ”Rosen” slog ner som en bomb.

Det gjorde för övrigt också Pugh Rogefeldts ­revolutionerande rockskiva på svenska ”Ja, dä ä dä”.

Superstjärna över en natt

Ingen skiva kunde ha varit mer olik Rogefeldts revolutionerade popmusik på svenska. Men Arne Qvick blev ... odödlig han också.

Succén var formidabel. Han låg överst på Kvällstoppen i fem ­veckor och blev superstjärna över en natt.

Men låten skrev han den 9 juli 1963. Dock väckte den ingen ­större omedelbar uppmärksamhet.

Men den spreds. Inte minst via studenterna på Gäst­rike-Hälsinge nation i Uppsala som tyckte att elektrikern från Bollnäs totat ihop något riktigt ballt.

Sex år efter ­premiären ­blommade ”Rosen” ut på allvar och låten fick en närmast viral spridning.

Stig Eneboms video där Arne Qvick går omkring på Bollnäs ­gator, med sin enkla ros och ­lamenterar över livets orättvisa och kärlekens fåfänglighet hör onekligen till klassikerna. Den ­vemodiga pratsången i mitten gav hälsingskan ett ansikte.

Aftonbladet behövs om skönsången ska fram

Och i går kväll firades 50-års­jubileet på Ingelstorps café. Ett fantastiskt nostalgikafé i skogen ­några kilometer utanför östgötska Åby. Ett av de många ställen där Sommarsverige är som allra vackrast.

Arne har med sig ett ombyte scen­kläder:

– Jag kanske borde byta om. Men jag tror jag struntar i det. Jag sjunger inte bättre för att jag ­byter kläder.

– Det känns bra att fira här. ­”Rosen” hör hemma här på Ingels­torp, säger han.

Det är han inte ensam om att tycka. Stället är fullpackat.

Folk sjunger med i låtarna och inte blir det sämre av, eller det kanske det blir förresten, när ­Arne drar upp mig på scenen för att ­agera hjälpsångare.

– Aftonbladet behövs visst om skönsången ska fram, muttrar jag och försöker svälja stoltheten.

När han sjunger ”Min bästa vän, det är min hund” tar flera stora starka karlar till lipen.

Efter uppståndelsen med ­”Rosen” var han med på över 20 album. Tillsammans med par­hästen Snoddas spelade han in ”Vår hembygds kyrka” och ”Två glada laxar från Hälsingland”.

Slutade aldrig att sjunga

Och självfallet var han med i ”Åsa-Nisse i rekordform” från 1969, den sista Åsa-Nissefilmen innan ”Wälkom to Knohult” som kom för ett par år sen.

Under en period svarade han på lyssnarfrågor i lokalradion i Gävle­borg. Och han har aldrig slutat sjunga. Publiken har alltid funnits där.

– En massa människor i pub­liken sjunger bättre än vad jag gör, säger Arne Qvick.

Se Arne Qvick framföra ”Rosen” på Youtube

FAKTA

TVÅ ANDRA LANDSPLÅGOR

■ ■ Hälsingedialekt tog över. 1959 slog Lill-Babs igenom med dunder och brak med landsplågan ”Är du kär i mig ännu Klas-Göran”. Hennes hälsinge­dialekt (Järvsö) var ännu bredare än ”Rosen” Qvicks (Bollnäs). Kvällstoppen fanns inte då, annars hade ”Klas-Göran” antag­ligen legat kvar där tills programmet lades ned 1975.

■ ■ Grekisk sångskatt. Sorgligt underskattade Demis Roussos, 67, ­toppade Kvällstoppen med ”Forever and ever”

i häpnadsväckande 20 veckor med början

i ­augusti 1974. Roussos ­levde ett omväxlande liv vid sidan av musiken. Bland annat befann han sig ­ombord på TWA 840 när det kapades av ­terrorister

i ­Beirut 1985. En passa­gerare ­dödades i dramat.

Svara Lundh

Quiz varje dag – i tidningen, i mobilen och på nätet

1. Arne Qvick jobbade som elektriker när han slog igenom med ”Rosen”, en sång som han spelat in flera år före genombrottet.

Vilket år blev ”Rosen” en landsplåga?

A 1969

B 1973

C 1977

2. Arne Qvick kommer från en känd norrländsk bandyort.

Vilken är orten?

A Edsbyn

B Bollnäs

C Sandviken

3. Han gav ut albumet ”Två glada laxar” tillsammans med en annan folkkär artist.

Vem var artisten?

A Gösta ”Snoddas” Nordgren

B Thore Skogman

C Jokkmokks-Jokke

4. Evert Taubes ”Min älskling du är som en ros” är en fri tolkning av en dikt av en brittisk poet.

Vem är poeten?

A Robert Burns

B John Keats

C Alfred Tennyson

5. ”The rose” är ledmotivet ur filmen med samma namn som kom 1979.

Vem sjunger och spelar huvudrollen i filmen?

A Diana Ross

B Bette Midler

C Cher

6. ”Bara en enda ros på ett evigt klänge” lyder inledningsorden på en känd svensk sång.

Vem skrev sången?

A Olle Adolphson

B Stig Olin

C Povel Ramel

7. I en känd amerikansk folkvisa liknas en flicka vid en ros från Texas.

Vilken färg har rosen?

A Vit

B Röd

C Gul

8. ”Goodbye England’s rose” sjöng Elton John i sin hyllningssång till den avlidna prinsessan Diana 1997, en bearbetning av hans egen ”Candle in the wind” från 1973.

Vem handlar sången ursprungligen om?

A Jacqueline Kennedy

B Marilyn Monroe

C Janis Joplin

9. Lynn Andersons succélåt ”Rose garden” hette ”Ingen dans på rosor” när den gjordes i en svensk version.

Vem gjorde den svenska versionen?

A Lill-Babs

B Ann-Louise Hanson

C Anita Lindblom

10. Den andliga sången ”Där rosor aldrig dör” användes i en svensk filmsuccé från början av 1990-talet.

Vilken är filmen?

A Änglagård

B Drömkåken

C Jägarna

SVAR: 1. A 1969 2. B Bollnäs 3. A Gösta ”Snoddas” Nordgren 4. A Robert Burns 5. B Bette Midler 6. C Povel Ramel 7. C Gul 8. B Marilyn Monroe 9. C Anita Lindblom 10. A Änglagård