Bergström: Skickade en varning inför VM

Foto: CHRISTOF STACHE / AFP
SPORTBLADET

Stina Nilsson har plågats av mardrömmar under Tour de ski.

I kväll borde Heidi Weng och Ingvild Flugstad Östberg titta under sängen innan de somnar.

Risken finns att de fortfarande förföljs av ett vitt spöke.

I fjol var Stina Nilsson 16 minuter från segern i Tour de ski. Ingvild Flugstad Östberg och Heidi Weng hade kunnat stanna mitt i slalombacken, knäppt av sig skidorna, vecklat ut en rutig filt, plockat fram varsitt matpakke, fridfullt tuggat i sig mackorna, svept chokladen och ändå släpat sig i mål före svenskan.

Lika kvick hjärna som ben

En vinter senare försöker norskorna skaka av sig en åkare som nyligen inte hade vunnit något distanslopp på högsta seniornivå. De försöker samköra, använda taktiskt finlir, beordra opp og dra till svenskan. De rycker i banans sista stigning, leder inför den sista puckeln.

Det borde gå. Det ser ut att gå. Det går inte.

Kunde de inte ha stuckit tidigare? Borde de inte ha täppt till luckan på innern? Är inte Östberg, som kom före Nilsson i sprintcupen i fjol, en bättre spurtare?

Jo, kanske, men svenskan har inte bara rappa ben utan en lika kvick hjärna. I tisdagens trånga masstart undvek hon de tätaste klungorna. I onsdagens blåsiga jaktstart tog hon vindskydd bakom norskorna. En nervös åkare ligger klistrad i rygg så länge hon orkar, men Stina hade modet att låta avståndet bli fem-sex meter och glida ikapp i nästa utför. Hon behövde inte leda in på stadion utan litade till luftmotståndets magiska aerodynamik.

En gryta från Dalarna

Ingen åkare på damsidan lägger upp loppen på samma sätt. Det är Ustiugovs taktik och Northugs upplägg som kastats ner i en gryta och smaksatts med kryddor från Dalarna.

Blandningen är delikat för oss, men borde få alla med norska smaklökar att kväljas. För hur smakar insikten att du kan ha ledningen i lopp efter lopp, men att en vit dräkt kommer ångande på slutet? Hur äckligt är det att en åkare som i fjol var 16 minuter för långsam nu vunnit tre av fyra etapper?

Stina Nilssons triumf var en mental seger, en varning inför kommande VM, i bästa fall en mardröm planterad i de norska hjärnorna. Men det här ska vi bära med oss: i totalställningen märks den knappt.

Nilsson tog fem bonussekunder på Weng varav två slukas upp av norskans snabbare åktid, så gapet gick från fyra till sju sekunder.

Måste kapa åtta minuter

Låter det tillräckligt?

Läs då sammanställningen härintill. Den utgår från den förra touren, som avslutades likadant som den pågående. Där tappade Nilsson en och en halv minut på det individuella fristilsloppet, lika mycket på den klassiska masstarten och fyra och en halv på klättringen.

Visst är det en annan Stina vi ser i år. Varje ingrediens är lite mer välsmakande och hon är redan åtta minuter snabbare än sitt fjolårsjag. Men för att ta Sveriges andra tourseger någonsin måste hon kapa åtta minuter till.

Det är svårt att tro att hon klarar det. Men det vattnas i munnen och kurrar i magen när jag tänker på att det trots allt är möjligt.

FAKTA

Så mycket tappade Nilsson i fjol

Etapp fem: 5 km F, Toblach
2. Weng

3. Östberg +0,6

40. Nilsson +1.21,6

Etapp sex: 10 km K, Val di Fiemme
1. Weng

2. Östberg +0,8

14. Nilsson +1.34,6

Etapp sju: 9 km F, Val di Fiemme

2. Weng

16. Östberg +1.33,7

40. Nilsson +4.31,1

Totalt på de tre sista etapperna:

Heidi Weng

Ingvild Flugstad Östberg +1.35,1

Stina Nilsson +7.27,3