”Skittråkigt att stå i mål – otroligt tråkigt”

Lancelot Hedman Graaf trotsar farsans karriärsval – ska bli världens bäste thaiboxare

Foto: OLA AXMAN
SPORTBLADET

Uppväxt med en av Sveriges främsta målvakter som farsa.

Då lämnade Lancelot Hedman Graaf tryggheten i Sverige, sökte sin egen väg – och fann sin stora passion i en sunkig idrottshall i Sydostasien.

Nu ska 16-åringen bli världens bäste – i thaiboxning.

– Det är det stora målet, säger han till Sportbladet.

Jordan Larsson, Lisa Dahlkvist, Simon Thern, Tobias Hysén...

Flera är talangerna som satsat allt för att gå i sina fäders fotspår.

Men inte Lancelot Hedman Graaf, 16.

– Jag vete fan hur min pappa klarade av det. Det är ju skittråkigt att stå i mål. Otroligt tråkigt.

Ja, ni hör. Det är ord och inga visor när ”Lance”, som han kallas, analyserar positionen som gjorde hans far till en etablerad landslagsstjärna.

Pappa Magnus lär – kritiken till trots – dock inte ångra sitt karriärsval med 58 landskamper, fyra stora mästerskap och en guldboll på meritlistan. Men vi kan nog lugnt konstatera att hans entusiasm för att slänga sig efter bollar inte har gått i arv.

Lance har spelat fotboll under hela sin uppväxt, främst som utespelare, men la förra året både handskar och skor på hyllan.

Han hoppade av första året på gymnasiet och reste till Skottland där han vuxit upp som liten. Där såddes det första fröet för vad som skulle bli hans egen stora passion i livet.

– Jag såg en kampsportsfilm och tänkte ”det där ser ju roligt ut”, säger han.

Nu – ett knappt halvår senare – har han redan gjort avtryck som thaiboxare och lyfts fram av sin tränare Thomas Rasmussen som en blivande världsstjärna.

Underskattades i Thailand

Vi träffar Lancelot nere i Stockholm Muay Thais källarlokal på Kungsholmen.

Ett par månader tidigare begav han sig till Sydostasien för att lära sig grunderna i sin nyfunna favoritsport – och fick en rivstart.

Med bara någon veckas träning i kroppen kastades Lance in i en ring på ön Koh Samui i Thailand och ställdes öga mot öga med en tio år äldre thailändsk senior.

Arenan var fin utvändigt – men insidan smutsig, ohygienisk och allt annat än inbjudande.

– Jag var där som ensam utlänning. När jag kom in började alla garva och kolla på mig, berättar Lance.

Men skrattar bäst som skrattar sist som man säger.

Som okänd nybörjare chockade Lance samtliga i lokalen genom att knocka sin motståndare i den andra ronden.

För säkerhetsskull upprepade han bedriften när han en tid senare fick gå en ny fajt mot en än mer rutinerad thaiboxare.

– Första killen jag mötte var runt 25, och den andra 27–28. Det var en rolig upplevelse.

– Jag vann i andra ronden på knockout i båda matcherna. Båda i 20:e sekunden i andra ronden och båda på samma typ av knock. Det var ganska coolt, faktiskt.

”Han har skallen”

Hur anmärkningsvärt är det då att en 15-årig nybörjare från Stockholm åker ned till Thailand och knockar rutinerade kampsportsseniorer?

Tränaren Thomas Rasmussen, 50, kan själv stoltsera med ett europeiskt mästarbälte och flera SM-titlar. Nu är förväntningarna höga på den nye lärjungen på Stockholm Muay Thai – men innan han drar för stora växlar av segrarna på Koh Samui vill han bilda sig en egen uppfattning.

– Thailand är ju Thailand, konstaterar han kort och tillägger:

– Men han har ju skallen. Han går ju upp – det är inte alla som vågar att gå en match så där. När du går upp i ringen eller i en bur, då är du ju ensam. Då är det ingen som kan hjälpa dig.

Rasmussen upprepar vid ett par tillfällen att det inte bara gäller att ha talang.

– Du måste även ha träningstalang, säger han.

Lancelot hänger på Stockholm Muay Thai i princip varje dag, några timmar på morgonen och några på kvällen.

Än så länge syns alltså inga tecken på någon bristande målmedvetenhet.

”Du ska bli bäst i världen”

Planen nu är att ge honom så många matcher som möjligt. I november väntar kampsportsgalan ”Rumble of Kings” i Partille inför tusentals åskådare.

Efter det är det ett SM som hägrar för Lance nästa vår.

– Jag satsar på att bli svensk mästare och...

– Nej, du ska bli bäst i världen, avbryter Thomas Rasmussen och fortsätter:

– Allt det andra är bara delmål.

Lance omformulerar sig:

– Ja, det stora målet är att bli bäst i världen.

Rasmussen utgår ifrån en åttaårsperiod. Sedan ska Lancelot Hedman Graaf vara världsmästare i thaiboxning.

Vad var det som gjorde att du fastnade för sporten?

– Det är ju det bästa jag gjort. Efter första träningen var det som att man fick ur sig ilskor och det var som en lättnad för kroppen.

”Då skulle det blir ett jäkla liv...”

Vad sa dina föräldrar när du sa att du skulle dra till Thailand och fajtas?

– De var väldigt skeptiska till att jag skulle åka dit ensam. Sen kom mamma ner dit och såg att jag hade gjort mig ett eget liv där, och då blev hon stolt i stället.

Mamman är även hon en för många välbekant person: Magdalena Graaf.

– Jag sa inte till mamma att jag skulle köra matcher när jag kom dit, jag sa bara att jag skulle på träningsläger. Annars hade det blivit ett jäkla liv, erkänner Lance.

– Farsan tyckte att det var ett bra ställe att åka till för att lära sig grunderna i thaiboxning. Det gick bra också, jag lärde mig snabbt. De slängde ju upp mig i ringen efter kanske bara en vecka i Thailand.

Det var UFC-gala i Globen förra helgen. Är det något som lockar?

– Ja, jag var där. Det är ju målet. Att vara med i MMA. Det hade varit jävligt coolt, och kul. Det är det man satsar på.

Lancelot erkänner att det delvis finns en ekonomis aspekt som lockar med UFC och MMA som alltjämt är en växande sport.

Men huvudanledningen till att han fastnade för kampsporten och i horisonten ser sig själv bli den kommande generationens ”The Mauler” är en annan.

– Min tanke när jag började med det här var inte att jag skulle få pengar, bli känd eller något sånt där. Jag började för att jag ville testa mig själv och jag ville se vad min kropp klarar av.