”Inget misstänkt med Björgens kropp”

Sportbladets Petra Thorén: Trist utveckling

SPORTBLADET

FALUN. Bilden på Marit Björgens muskler väcker spekulationer 

Det är inte första gången och sannolikt inte den sista.

Misstankar om dopning och fusk har blivit en vardag för längdskidåkare.

Det är en trist utveckling, men delvis en följd av problemen som varit.

Sportbladets Petra Thorén.
Sportbladets Petra Thorén.

Jag reagerade också på kollegan Anders Deros bild förra veckan. Men mer utifrån perspektivet: hur jösses kan hon klara av att föda barn och ändå bibehålla den vältränade kroppen.

Så jag talade med Marit Björgen om den.

– Jag är ju inte en vanlig mamma. Jag tränade 750 timmar under graviditeten. Och jag har inte tränat armarna mer än tidigare. Det har blivit lite extra fokus på magmusklerna för att hantera belastningen men inte rygg eller armar, förklarade Marit Björgen då.

Sen skojade hon om mammalivet med en liten son hemma.

– Jo ,jag har ju lyft Marius en del...

Just Marit Björgens muskulösa kropp har skapat spekulationer tidigare, egentligen ända sedan hon slog igenom. Under 17 år i landslaget har hon fått förklara sina kraftfulla biceps och breda lats.

Det kommer hon att få fortsätta med.

Flydde från Norge

I en tid då längdåkningen brottas med sin trovärdighet kommer spekulationer alltid att skapas.

Och det finns skäl till det, inte specifikt i Björgens fall men generellt.

En kulen vinterdag 1997 stod jag och en kollega vid båtkajen i Trondheim och fick bild på ryskan Ljubov Jegorova som lämnade mästerskapet i en Skoda. Hon hade åkt fast i ett dopningstest under VM och drog hem till Ryssland.

Efter det har raden av dopningsfall inom längdåkningen varit alltför dyster och lång, med ett av det mest extrema fallet i OS 2002 då Johann Mühlegg, ex-tysken som tävlade för Spanien, var som en maskin i spåren.

Skandalerna i Norge slår tillbaka

Flera profilerade ryska åkare fastnade i kontroller 2002 och i vinter ska vi tillbaka till Finland och Lahtis där en av tidernas största dopningsskandaler rullade upp under VM 2001.

Längdåkningen har rensat i träsket, men sen kom McLaren-rapporten om systematisk dopning i Ryssland och vi tog ett par kliv tillbaka.

Min hållning i det här är att så länge en åkare testas regelbundet och inte åker fast i ett dopningstest så får jag utgå från att det är en ren åkare. Sen kan man diskutera om straffen för de som verkligen åker dit inte ska vara längre.

Inga misstankar mot Björgen

För att vara tydlig: jag har absolut inga misstankar om Marit Björgen och tycker det är trist med pajkastningen från grannländerna. Men förstår den på ett sätt.

Efter två positiva dopningsfall, Martin Johnsrud Sundby och Therese Johaug, är de norska åkarna i fokus. I båda fall uppger de själva att de handlar om misstag från norska landslagets läkare. Samtidigt pågår en utredning kring norska landslagets bruk av astmamedicin.

Detta gör att varje liten detalj skapar diskussioner från grannländerna. Och de som vill elda på mot stjärnorna gör det.

Därför är det extremt viktigt att vi får ett svar på astmautredningen och att IOC och FIS ger tydliga besked om vad som egentligen skedde i Sojti 2014. I dagsläget är fortfarande sex ryska åkare avstängda och stjärnan Sergej Ustiugov får förklara sig vid varje framgång.

Ge oss fakta och låt oss slippa trötta spekulationer.