Experten: Stina kan tappa tre minuter

Nilsson och Weng.
Foto: TT
Nilsson och Weng.
SPORTBLADET

TOBLACH, ITALIEN. Trots en misslyckad etapp är Stina Nilsson, 23, med i kampen om slutsegern i Tour de ski.

För att beräkna hennes chanser i den mycket speciella avslutningen tog Sportbladet hjälp av en av Sveriges tyngsta auktoriteter på idrottsfysiologi.

Mikael Mattsson har räknat noga.

Här är hans dom.

Stina Nilsson har inte som mål att vinna Tour de ski. Hon skulle ursprungligen inte ens ställa upp i tävlingen.

Men i takt med framgångarna har segerchanserna ökat. 23-åringen har vunnit tre av de fem första etapperna och är 16 sekunder bakom Heidi Weng inför de två avgörande ronderna.

Fast Nilsson vill inne spekulera i utgången.

– Jag tänker inte så mycket på morgondagen, jag tänker bara på vad jag gjorde i dag, säger hon.

Satsar inte på spurtpris

Hennes tränare Ole Morten Iversen tar också varje etapp som de kommer. I lördagens klassiska lopp delas bonussekunder ut längs färden, men han föredrar att adepten inte jagar dem.

– Nej, jag tror att hon får tänka sig för, tänka på hur kroppen svarar. I det förra loppet var taktiken att försöka få bonussekunder, men nu får hon prioritera en bra placering i mål, säger Iversen.

På söndag avslutas skidturnén traditionsenligt upp för slalombacken Alpe Cermis. Ingen annat lopp under året är lika avhängigt åkarnas storlek, vilket exempelvis syns på Petter Northugs facit. Norrmannen har 15 guld på VM och OS, han har överlägset flest etappsegrar i tourens historia (13), men har aldrig varit först upp för slalombacken (däremot fick han segern 2015 i efterhand då Martin Johnsrud Sundby fälldes för dopningsbrott).

– Problemet är min vikt (83 kg). Jag är för stor och tung i den sista stigningen. Det är bara de lätta skidåkarna som kan lyckas där, sa Petter under fjolårets tour.

”Heidi är solklar favorit”

Nilsson är drygt en decimeter längre och väger tolv kilo mer än Weng. För att förstå konkurrenternas utgångsläge i den 3650 meter långa klättringen (som har en maxlutning på 28 grader) lät vi en av Sveriges tyngsta auktoriteter på ämnet hålla i uträkningarna.

Du kan läsa Mikael Mattssons, lektor i idrottsfysiologi och verksam på Stanford i USA, analys härunder. Slutsatserna är drastiska:

För Nilsson "kostar" backen 42 liter syre mer än för Weng.

Rent fysiologiskt – om vi bortser från skidteknik, skidval eller mental styrka – bör det skilja ungefär tre minuter mellan de två åkarna.

”Det är bra oavsett”

Beräkningarna stämmer väl med vad tränaren Ole Morten Iversen förväntar sig på söndag.

– Jo, så kan det vara. Är Heidi i bra form och Stina har en dålig dag blir det kanske tre minuter. Men Heidi på en dålig och Stina på en bra dag kan det bli en minut. Oavsett får Heidi finna sig i att vara en solklar favorit, säger han.

Siktar Stina främst på pallen – inte på segern?

– Det har inte varit något mål att vinna eller komma på pallen, men ligger hon så bra till i morgon så blir det målet. Kommer hon på pallen eller topp fem är det bra oavsett.

FAKTA

"Kostar 42 liter syre extra"


Mikael Mattsson, PhD, lektor i idrottsfysiologi vid Gymnastik- och idrottshögskolan, samt Visiting Assistant Professor på Stanford University:

Stina väger cirka 21 procent mer än Heidi och har en fördel när det är platt. Eftersom hon är större är hon starkare och kan utveckla högre power och effekt för att vinna spurter på platt (och har möjlighet att åka snabbare utför).

Däremot har hon nackdel uppför eftersom man då måste förflytta sin egen kroppsvikt uppåt. Enligt fysikens lagar kostar det 1 J (joule) att lyfta 0,1 kilo per höjdmeter. Snabbt omräknat betyder det att Stina kommer behöva få fram 213 kcal (kilokalori) mer än Heidi.

Vid konditionsträning och prestation är det ju syreupptagning man ofta pratar om. Varje kcal kostar 0,2 liter syre, alltså totalt 42 liter mer syre. Det är mer än två liter mer per minut uppför! Det är svinmycket, ungefär som skillnaden mellan män och kvinnor.
Förra året var Stina cirka 13 procent långsammare än Heidi. Och egentligen är det bara på sista tredjedelen av distansen (men mer än halva åktiden, 19-20 av 34-35 minuter), så i storleksordningen 20 procent långsammare uppför är rimligt. Därmed vore allt mindre än tre minuter långsammare riktigt bra för Stina!
Men det här är ju bara beräkningar, även om det också är baserat på tidigare år (där till exempel Charlotte Kalla och Kikkan Randall kämpade om fjärdeplatsen men tappade tre minuter på slutet (de åkte jämnt med Johaug första sex kilometerna men tappade allt uppför).

Resultatet beror på uppförsteknik och taktik också. Kör man på för hårt och blir stum så kan man ju tappa hur mycket som helst (men det betyder egentligen att man kan förlora massor – inte att man kan vinna mycket mer än man har fysisk för).
Dessutom tillkommer ju psyke och hur hårt man kan pressa sig.