Så ska Stina Nilsson besegra backen

Foto: TT
SPORTBLADET

VAL DI FIEMME. Stina Nilsson leder Tour de ski inför den plågsamma avslutningen upp för slalombacken.

För att stå ut med smärtan har hon tränat in en speciell metod – som krävde ett samtal hem till Sverige i går kväll.

– Backen kommer att vara slitsam oavsett hur jag gör, säger hon.

Stina Nilsson låg trea inför Tour de skis sjätte etapp, tio kilometer klassiskt. Bakifrån hotade finskan Krista Pärmäkoski som blivit etta och tvåa på vinters två tidigare lopp över distansen.

Men svenskan körde bländande. Halvvägs var hon först till spurtpriset och i mål var hon majestätisk segrare före tvåan Anne Kyllönen och trean Charlotte Kalla. Segern kastar om totalställningen inför dagens avgörande klättring upp för Alpe Cermis.

– Jag åker distans på ett sätt jag inte har gjort förut. När jag väl får till det har jag väldigt hög högstanivå, men jag kan även ha väldigt låg lägstanivå, säger Nilsson.

Tog lärdom i fjol

Hon har 19 sekunders försprång på Heidi Weng, 54 sekunder till Krista Pärmäkoski och ytterligare en halvminut till Ingvild Flugstad Östberg. Hon räknar med att Weng kommer äta upp luckan redan på den drygt halvmilslånga banan före slalombacken.

– Jag räknar med att få sällskap ganska snabbt, säger Nilsson.

FAKTA

Ställningen inför avslutningen av Tour de Ski

1) Nilsson 1.53.45

2) Weng +19,2

3) Pärmäkoski +53,9

4) Ingvild Flugstad Østberg, Norge, +1.23,3

5) Diggins +3.16,6

Övr sv plac
9) Kalla +3.47,9, 20) Settlin +6.32,0, 22) Wikén +6.53,6, 26) Nordström +7.49,1.

Hennes tränare Ole Morten Iversen kallar etappen för Stinas värsta lopp under året. Det syntes i fjol då hon var sex minuter långsammare än segraren Therese Johaug.

– Jag lärde mig väldigt mycket av hela Tour de ski i fjol. Jag har haft väldigt starkt fokus på varje etapp nu och göra det så bra som möjligt.

Stina Nilsson tror att Alpe Cermis blir en lika hård utmaning för psyket som för fysiken. 45 minuter efter lördagens målgång ringde hon sin mentala rådgivare Rune Gustafsson för att gå igenom hur hon ska stå emot smärtan utan att sänka farten.

”Hon är trygg i de orden”

När Sportbladet pratar med Gustafsson senare på kvällen understryker han vikten av att inte störas av smärtan.

– Hon måste stå upp mitt i skiten och om det gör ont får det inte bli en mental blockering för det slår på den fysiologiska delen. Då funkar ingen, säger den mentala rådgivaren.

Under vår intervju ringer Stina Nilsson till Rune. Klockan är sju och hon vill gå igenom strategin en sista gång, så han ursäktar sig från vårt samtal ett par minuter.

Vad pratade ni om?

– Att hon ska mata sig själv med vetskapen om sin egen mentala, fysiska och tekniska förmåga. Den hon har visat under touren, säger Rune Gustafsson när han lagt på med Stina.

Kommer hon ha något mantra som går runt i huvudet när hon är mitt i backen?

– Jodå, vi har massor av ord som vi gick igenom i vårt samtal. Det är ett antal ord, ett antal meningar som hon har tränat på. Hon använder orden och är trygg i det.

FAKTA

Alpe Cermis

Plats: Val di Fiemme, Italien

Längd: 3650 meter

Klättring: 420 meter (från 860 till 1280 höjdmeter)

Brantaste stigning: 28 procent, i det som kallas "The Deer's den", vilken kommer efter runt 2600 meter.

Så påverkas åkarna, enligt läkaren Per "Pliggen" Andersson:
1. Efter ett par hundra meter börjar hjärtat pumpa runt 20-25 liter blod per minut. För att göra sig av med mjölksyra ventilerar åkarna 150 liter luft per minut.
2. Kroppen behöver glukogen, alltså socker i musklerna, vilket de fyllde på främst under lördagskvällen med energikakor och dylikt.
3. Kroppen kommer säga till att den vill stanna på alla sätt den kan. PH-värdet i blodet sjunker, vilket brukar ge illamående. Det är inte ovanligt att man kräks under ett lopp, säger läkaren.
4. Kroppen gör ont, framför allt i benen. Börjar mjölksyra samlas har de ett par minuter på sig innan de går in i väggen.
5. En bit in i stigningen pumpar hjärtat runt uppåt 35 liter blod per minut medan åkaren ventilerar uppåt 200 liter luft per minut.

6. I mål är det ofta klokt att röra på sig, men nervsystemet skickar signaler som det normalt inte gör. Det leder till kramper.
7. Sammantaget kallar läkaren klättringen för "fysiologins ytterkant, det mest extrema man kan utsätta sig för som människa".