Försvunne svenske stjärnan träder fram

Talar ut: ”Enda jag ville var att slita av huvudet”

SPORTBLADET

En okänd svensk debuterade i NFL, var gäst hos David Letterman och blev superkändis.

Sedan övergav han sin fru och barn – det blev bara spontana besök i tolv års tid.

Men nu har Björn Nittmo, 50, berättat om hjärnskakningarna, helvetet efter karriären och varför han lämnade alla.

– Det enda jag ville göra var att slita huvudet av mig själv, säger Nittmo till Buffalo News.

Det sista familjefotot på Björn Nittmo innan han försvann.
Foto: PRIVAT
Det sista familjefotot på Björn Nittmo innan han försvann.

Som 17-åring drog Björn Nittmo till USA för att testa något nytt – han började med amerikansk fotboll. Sex år senare plockades han in till New York Giants.

Han debuterade i NFL och bjöds in till David Lettermans talkshow. Nittmo blev en superkändis och medverkade bland annat i filmen ”Any Given Sunday” i slutet av 90-talet.

Slutade att komma hem

Men de efterföljande åren förändrades han. Från och med 2005 slutade han helt plötsligt att komma hem till sin fru och parets fyra barn. Nittmo, som skiljde sig från sin fru, dök bara upp spontant. Ibland var han full.

– Björn har en förmåga att dyka upp från ingenstans. Och det var precis vad han gjorde nu också, sa dottern Madeleine, 20, till Sportbladet i september 2016.

Beteendet har väckt oro i familjen. Ingen uppges ha haft kontroll på var han varit eller om han kommer att återvända hem igen.

Buffalo News har publicerat en artikel med Nittmo. Där pratar han för första gången ut om vad som händer - om vad som fick honom att försvinna och överge allt.

Hittade honom på en parkering

Ex-frun Mary Lois hörde av sig till Nittmo och ville träffa honom. Han sa okej, han trodde nog aldrig att hon skulle dyka upp.

Hon letade efter honom på tre potentiella adresser i staden Flagstaff i Arizona. Men han syntes inte till någonstans.

Nittmo hade svarat i telefonen när hon hade ringt, han hade även ringt upp henne när han hade missat ett samtal. Men så fort hon kom i närheten av Flagstaff i Arizona gick det inte att nå Björn längre.

Mary Lois åkte till staden Williams, väster om Flagstaff. Hon väntade vid en parkering i två timmar innan hon gav upp, hon bestämde sig för att åka hem.

När hon skulle sätta sig i bilen och åka därifrån tittade hon mot parkeringen på andra sidan. Vid sidan av en byggnad med ett kontor stod det en man och grävde ett dike.

– Det är han! Där är han! skrek Mary Lois.

Det var 38 grader i luften. Nittmo hade fixat det jobbet bara för att han skulle kunna ha möjlighet att ställa sin husbil där.

Först var han helt tyst, han sa ingenting. Men han satte sig ned och drack vatten, sedan gick han med på att äta middag med sin ex-fru.

– Jag är inte så bra på att prata. Jag växte upp på en plats där man inte ska prata om saker. Om jag hade kunnat gömma mig så hade det varit perfekt. Men när du har kommit hela vägen hit så måste vi prata, sa Nittmo enligt Buffalo News.

”Det luktade riktigt illa”

Nittmo var tvungen att ordna några saker innan de skulle åka och äta på en vägkrog. Mary Lois fick vänta ett tag och passade på att gå in i Nittmos husbil för att kolla hur han lever.

– Det luktade riktigt illa. Det störde mig. Jag hade svårt att vistas där inne en längre tid. Du kunde se att han inte hade så mycket saker. Det var inte snuskigt därinne, men det var fläckar på matten och den var blöt, berättar Mary Lois.

Hon var chockad.

– Jag minns att jag tänkte – han har gått från NFL till det här! Det är inte så här det ska vara. Det är inget normalt liv. Jag blev ledsen att se hur han lever, säger hon till Buffalo News.

De sätter sig vid en vägkrog och käkar, Nittmo äter hamburgare. Mary Lois har bestämt sig för att inte prata så mycket under middagen.

Nittmo pratar däremot om sin brist på pengar, och att han saknar saker i livet. Men han tycker ändå livet är okej. Sedan erkänner han vad som hände under idrottskarriären.

”Kaos i mitt huvud”

Han berättar för henne att han fick åtta eller nio hjärnskakningar under tiden han spelade amerikansk fotboll. Hon kände endast till tre stycken, en av dem hade orsakat minnesförluster.

– Det är kaos i mitt huvud. Det är helt förödande, sa Nittmo under middagen.

Den tuffaste smällen fick han i augusti 1997 när Nittmos Tamba Bay Buccaneers tog sig an Atlanta Falcons. 140-kilosbjässen Calvin Collins i Atlanta träffade Nittmo med ett knä i huvudet.

Karriären fortsatte åtta år efter den smällen. Men Nittmo erkänner att han tappade minnet under en lång tid.

– Det är flera månader som jag inte minns över huvud taget. Jag minns inget alls, säger Nittmo och vänder sig emot Mary Lois:

– Jag minns att du sa att jag hade spelat en match strax efter skadan.

Mary Lois:

– Du spelade en match till för Tampa efter skadan.

Björn:

– Jag blir förvånad över att jag spelade en match efter skadan. Jag visste inte det, säger han.

Björn Nittmo i New York Giants 1990.
Foto: BILDBYRÅN
Björn Nittmo i New York Giants 1990.

”Visste att jag hade problem med hjärnan”

På den tiden var det klubbläkarna som bestämde om en spelare skulle spela vidare. I dag är det NFL:s läkare som tar besluten.

– När jag tänker på det blir jag riktigt förbannad. Jag försöker fortfarande komma över det, säger Nittmo och fortsätter:

– De visste att jag hade problem med hjärnan, men sa ingenting till mig. Om jag inte kunde komma ihåg matchen efter smällen så var det ju givetvis något som var fel på mig.

– Jag har svårt att förstå det där. ”Vi slet ut dig. Ha det bra”. Jag förstår inte. Jag gjorde allt för er, och nu kastar ni bara iväg mig.

Björn Nittmo går till en neurolog. Men de åtgärderna de har provat hittills har inte hjälpt honom.

Han är inte involverade i de stämningarna som har gjorts mot NFL på grund av hjärnskador. Han berättade för Buffalo News att han vill att hans familj donerar hans hjärna till Boston University för studier.

Ständig huvudvärk - ringer konstant i öronen

Han berättar att han ständigt har huvudvärk, ”dunkande, smärtsam”. Han har ont i ”stort sett varje dag”. Det ringer konstant i öronen, han menar att det är så högt att han vaknar på nätterna.

Björn Nittmo har även fått sparken från jobb på grund av minnesluckor.

– När jag påbörjar ett jobb så tänker jag att det ska ta en viss tid. Men självklart glömmer jag bort saker. Det var riktigt tufft att ha ett byggnadsjobb - ett riktigt bra jobb - och glömma bort flera viktiga saker jag skulle göra, säger Nittmo.

– ...världen är en underbar plats. Jag måste bara göra vad jag kan för att försöka passa in, säger Nittmo.

Många av de sakerna som han pratar om i restaurangen har Mary Lois aldrig hört förut. Det var första gången Nittmo gav förklaringar till frågetecken som hon hade burit runt på i många år.

Till slut berättar han varför han lämnade henne, deras tre döttrar och sonen 2005. Då var det äldsta barnet elva år, det yngsta var runt sex månader.

– Att göra illa barnen var en av mina rädslor. Jag var tvungen att ta mig därifrån för att se till så att de var ”okej”. Eller åtminstone ”okej” på det konstiga sättet jag menar att ”okej” är, säger Nittmo.

Foto: LEIF-ÅKE JOHANSSON, AFTONBLADET

”Då började jag flippa”

Efter hjärnskakningen 1997 blev hans temperament instabilt, han kunde inte kontrollera sin ilska.

– Fram till det hade jag varit en glad kille hela mitt liv. Då började jag flippa. Boom! Jag var galnare än ett bi. Det enda jag ville göra var att slita huvudet av mig själv, berättar Nittmo.

Innan dess hade han varit en omtänksam far. Han introducerade dem till den svenska kulturen och hemlandet, han tränade fotbollslag och hjälpte dem på olika sätt.

– Jag njöt av att umgås med mina barn då, säger Nittmo.

Barnen kallar inte honom pappa. För dem är han bara Björn.

Under 2016 spenderade han sex dagar med dem. Två av dem var arrangerade av ESPN. Men han blev stressad av ESPN, han ville inte samarbeta med dem.

– Jag ångrar att jag inte fick se mina barn växa upp. Många har blivit sårade. Men inget gjordes för att vara elaka. Kanske kan barnen förstå det någon dag. Vem vet? säger Nittmo.

De kramade varandra. Sedan påbörjade Mary Lois resan hem.

Hon var glad att hon hade fått träffa Björn, glad att hon fått förklaring och hon kände en större förståelse för hans agerande.

– Han älskade att vara med barnen. Kände han att han behövde lämna dem för att han inte skulle slå till dem? Om han hade varit kapabel att göra det så är jag glad att han tog de besluten han gjorde. Men jag önskar att han hade sagt något då, säger Mary Lois till Buffalo News.

– Han har aldrig riktigt tagit ansvar för det han har gjort. Så att få höra honom göra det var bitterljuvt. Jag har aldrig hört honom prata så. Han har aldrig erkänt sina handlingar. Jag fick några svar, även om de var tuffa att höra.