"Jag kan vara fruktansvärt lat"

Jonas Claesson om Bajen-flytten, att bli far och varför det inte blev fotboll i stället

SPORTBLADET

Det finns bandyspelare, bollkonstnärer och Jonas Claesson.

Nu jagar världens bäste målskytt sitt första SM-guld med Hammarby.

- Det gör inget att vi fått vänta. För då blir det desto roligare i år, när vi tar det, säger Claesson inför kvällens tredje semifinal mot Sandviken.

MÅNGA BOLLAR I LUFTEN Jonas Claesson har förändrats. Förr levde han för bandyn, men sedan kom sonen Nils in i bilden. "Nu har jag lärt mig lyssna på mig själv och känna vad som är rätt i livet".
Foto: LARS OTTOSSON
MÅNGA BOLLAR I LUFTEN Jonas Claesson har förändrats. Förr levde han för bandyn, men sedan kom sonen Nils in i bilden. "Nu har jag lärt mig lyssna på mig själv och känna vad som är rätt i livet".

Det vore fel att kalla Jonas Claesson för bandyspelare. Killen är ju ett bandygeni.

Han åker ifrån precis ALLA, är lika farlig från vänster som från höger, får in nästan varje avlossat skott, och har det där sjätte sinnet som gör att han vet var målchansen finns, långt före motspelarna.

Men trots att bandyn alltid varit roligast, så är det Sävsjö FF:s förtjänst att det blev just bandy:

- Det var väldigt nära att bli fotboll. Att det inte blev så berodde bara på att Sävsjö var för jävla dåliga. Ett tag var de i division tre men sen rasade allt för dem. Om inte, hade nog livet blivit annorlunda.

En boll fanns alltid i närheten.

Dag som kväll, lill-Claesson var jämt på bandybanan, hockeyrinken eller fotbollsplanen.

- Jag spelade nåt, jämt. Men trivdes bäst på hockeyrinken. På bandyplanen måste man ju åka och hämta bollen som man slog iväg... på rinken studsade den tillbaka.

Funderar på att sluta - varje försäsong

Den som nu anar en viss lathet - har gissat rätt.

- Jo, jag kan faktiskt vara fruktansvärt lat emellanåt. Fast det är inget negativt. Jag är ju inte lat hela tiden, men jag har blivit bättre på att ge mig själv tid. Det borde alla göra.

Bandyspelets idé, ytorna och farten är det som håller kvar målkanonen på bandybanan. För visst har han varit nära att sluta.

- Ja, herregud. Varenda försäsong. Jag hatar att ta ut mig, och det är ju vad barmarksträningen går ut på. Man står där i mars, det är pissigt väder, jäkligt motigt, och ingen ände på eländet... då kan man lacka ihop för mindre.

Några månader senare kommer det roliga. Ytorna, farten, spelidén, skridskoåkningen och jakten på luckor och lägen.

Allt det han älskar, och som gör att han tänker fortsätta minst ett par - tre år till i Hammarby.

För det är där han vill vara, flytten från Vetlanda har han aldrig ångrat.

- Nej. Fast ärligt talat vete fan vad som hände. Jag var inte alls sugen på att flytta, allra minst hit. Men så plötsligt blev jag trött på bandyn, sen fick jag frågan och så pang var jag här.

Stockholmslivet började i kappsäck, med sju månader på kompisars soffor och ett omklädningsrum som egentligen var en barack där det regnade in.

Sonen Nils har förändrat allt

I dag är Hammarby en proffsig storklubb och Jonas Claesson en stadgad familjefar till Nils, 13 månader.

- Förlossningen var jävligt häftig. Jag var med hela tiden. Eller med... allt bara hände och där stod man som en fågelholk. Rädd och nervös. Och så mindes jag vad alla sagt innan - vad du än gör, rör inget, gör inget!

Världens säkraste målgörare skrattar innerligt vid minnet. Att vara bortom all kontroll var ovant. Och Nils har förändrat ett liv där bandyn brukade spelade huvudrollen.

- Förr körde Maria och jag varsitt race. Nu gör vi saker åt varandra hela tiden. Det är jäkligt läckert, faktiskt.

Hur mycket har du ändrats?

- Spelstilen och de starka sidorna är nog desamma som förr. Men nu har jag lärt mig lyssna på mig själv och känna vad som är rätt i livet. Litar man på känslan blir det rätt betydligt oftare än om man inte gör det.

Visst, det är ju känslan som gjort Jonas Claesson till världens giftigaste målskytt. Men han som ständigt glädjer fansen, blir själv glad av helt andra saker än skytteligor, målrekord och VM-guld.

- När Nisse skrattar... då blir jag len i själen, för skrattet kommer verkligen innifrån. Att höra ett barn som skrattar är det häftigaste som finns. Det är sånt jag lever länge på.

Har tre VM-guld

Marie Hallman