Sveriges vapen: taktik & lagspel

SPORTBLADET

ULEÅBORG

"Hjärnornas

krig" brukar man tala om inför stora finaler.

Så ock inför dagens VM-final i bandy, Sverige-Ryssland.

Men att detta inte bara handlar om den ryske Vladimir Jankos hjärnvindlingar mot Kenth Hultqvists från Vetlanda, förstår jag, när Kenth lägger ut texten:

- Sverige har 8,5 miljoner invånare - Ryssland 235.

- Vår chans ligger därför i att vi, till skillnad mot ryssarna, använder alla hjärnor i laget.

Det är, skulle man kunna säga, två olika ledarstilar det handlar om lika mycket som två olika bandystilar.

Det är ryssarna som är skridsostarka, har farten och kommer att soloköra, och jag lovar att det blir åka av idag.

Men det är svenskarna som är mycket bättre taktiskt och som därmed har ett bättre fungerande försvarsspel, även om Finlands Samuli Niskanen under första halvtimmen av semifinalen lyckades luckra upp betongen med sina vändningar.

I Falu Kuriren har jag läst hur Sergei Obuhov, Årets Man i svensk (!) bandy, ser på det här med olika ledarstilar:

- I Sverige är det så demokratiskt. Tränaren borde bestämma mer, precis som ryska tränare gör.

En av dessa ryska tränare är Alexander Tsyganov, Jankos VM-assistent och i vintras assistent till Stefan Nyqvist i Falun.

Tsyganov har också yttrat sig, och han tyckte att det var för mycket daltande bland svenska tränare. Jo, han använde just detta ord"

- I svensk idrott jobbar vi med det humana kapitalet på ett annat sätt. Vi utvecklar varandra och vi utvecklar sporten, säger då Kenth Hultqvist.

Avslöjad, Åsbrink...

Han menar, att detta är något generellt i svensk lagidrott, men där det var Bengan Johanssons handboll som gick före.

För att ta ett annat aktuellt exempel: när fotbollens Tommy Söderberg och Lasse Lagerbäck använder flera av de erfarna spelarnas hjärnor, innan man på speldagens eftermiddag fattar beslut att ändra spelsystem i VM-kvalet mot Moldavien.

Ryssland förstås klar favorit i finalen med senaste årens statistik i ryggen.

Ändå känns det inte helt fel, när jag hittar Stefan Åsbrink i den butik som heter Alko, utsänd för att inhandla lagets segerchampis till söndag.

Mitt tips: svenskt 6-4

Jag kan avslöja, att det blev två magnumflaskor Elysée Dry, 88 Mark styck, 12-procentigt finskt bubbelvin gjort på vita vinbär.

I januari såg jag Ryssland spela ut Sverige i Falun, 5-2. Skrev då "att ett vinnande lag måste ha minst en undantagsspelare. Som den Pelle Fosshaug som stod bland åskådarna. Som den skadade Magnus Muhrén."

Idag finns båda med. Alltså är det min plikt att tro på svensk vinst, och som bandyn är numera, kan det nog bli många mål.

Mitt tips: 6-4 - och Michael Carlsson gör minst tre mål!

Religiös är jag inte men uppvuxen i 50-talets folk- och söndagsskola tillhör jag dom, som kan rabbla psalmer utantill; nåja"

Därför hoppar jag riktigt till, när jag här i bandy-VM:s huvudstad utanför domkyrkan ser en byst på en av de herrar jag pluggat texter av i min ungdom, Frans Michael Franzén.

Som adventens 53 i min gamla psalmbok - 103 i nya: "Bereden väg för Herran! / Berg, sjunken! Djup, stån opp"".

Och påskens 102 i den gamla - 146 i nya: "Vad ljus över griften! / Han lever, o fröjd"".

Frans Michael föddes i Uleåborg 1772, blev professor i lärdomshistoria i Åbo 1798 men drog till Sverige när Ryssland 1809 erövrade Finland, satt i Akademien från 1808, blev kyrkoherde i Kumla 1810-25, under en kort tid i Klara församling innan han 1834 utnämndes till biskop i Härnösand.

Till sist: visst har Finland slagit Sovjet i bandy-VM; jag var ju lite svävande på den punkten i lördags.

Tre gånger till och med: 1975, 1987 och 1991. I övrigt oavgjort 1-1 1967 och 27 förluster.

Idag har dom chansen till revansch mot Kazakstan?