En fantastisk kväll – och en djävlig...

Sudden är ingen gud – men kan mycket väl bli en frälsare

SPORTBLADET

KÖLN

Det var en fantastisk kväll för svensk hockey.

Och en djävlig.

Segern i kvartsfinalen mot Ryssland och beskedet att Mats Sundin kommer till semifinalen bleknar lite när beskedet kommer om att Peter Forsbergs mjälte mosats och han akutopererats.

Det är väl nåt år sen jag skrev en krönika om att jag tyckte att Peter Forsberg borde åka hem från NHL eftersom de otaliga överfallen och hjärnskakningarna hotade hans framtid och att det därför kändes en smula onödigt att han skulle fortsätta att försöka bevisa mer än han redan gjort i NHL.

Nu är det dags igen.

Kanske var det någon enstaka tackling, kanske var det Foppas egen ohälsa, kanske var det det massiva gnuggandet mot sargen som var orsaken. Det spelar ingen roll. NHL är farligt ibland, det är ingen nyhet. Nu kan vi bara hoppas att karriären inte är över, att Foppa är tillbaka i höst och att han kan spela den huvudroll han borde få göra i OS i Salt Lake City nästa vinter.

Det vore den definitiva revanschen.

Mats Sundin är en världsspelare i toppform

Det roliga nu:

Sudden kommer. Wow. Det betyder mer än man kan ana, tror jag. Det betyder att det här laget får en världsspelare och en forward som kan göra mål och skapa egna målchanser. Och Sudden är i toppform.

Men det betyder också att det här stundtals rätt anonyma och lite tafatta laget får en ledare och en pådrivare. Det tror jag kan bli oerhört viktigt, även om vi kanske inte ska överdriva Suddens möjligheter – det är ingen enkel sak att komma direkt från en liten trång rink till de oändliga europeiska isarna och hitta rätt.

Sudden kan säkert lyckas. Men det är inte självklart att han gör det.

Han är ingen gud – men han kan mycket väl vara en frälsare.

Segern över Ryssland i går kommer kanske inte att räknas bland de klassiska matcherna men på många sätt var det en stor match.

Utspelningen av Sverige i första perioden, en total överkörning, Tre Kronors come back i andra perioden och så det tveksamma 3–3-målet och sudden death-känslan när många av oss satt och såg fram emot eller åtminstone väntade oss ett avgörande på straffar och vi visste ju att då var det en spelare som skulle ta chansen att avgöra, en kille som varit med förr. Men Tommy Salo slapp. Han slapp riskera sitt rykte som Kungen av Straffläggning.

På något sätt var det också självklart att det skulle bli ett avgörande på ett skitmål. Jag menar, Kim Johnsson kan knappast ens ha h o p p a t s att hans droppuck skulle gå i en båge över hela zonen och sen

ö v e r målvakten in i målet.

–Så här är det att vara i underhållningsbranschen, sa en rätt tagen Hardy Nilsson efter matchen. Det är också ett sätt att se på saken. Själv satt jag och funderade stora delar av matchen på hur rätt eller fel Hardy har i sitt snack om att han inte kartlägger motståndarna eller ens bryr sig om dem. Det kanske hade varit bra att veta att Yashin rör sig som en mästare, att veta att Golts är en stjärnspelare, det kanske hade varit bra att veta hur snabbt ryssarna ställde om och kontrade så kanske de inte hade kunnat skapa alla de fyra klockrena frilägena i första perioden.

Men det är historia nu. Hardy fick rätt. Hans lag kunde vända genom bättre rörlighet och genom att ta över matchen och spela sitt eget spel.

Daniel Alfredsson var matchens kung. Det var naturligtvis en triumf att han var bäst på plan i en match där just Yashin fick se sitt lag förlora. Alfredsson visade vilja när de andra stod och tittade på i början. Det blev matchavgörande.

En del backar hänger inte med – det är ett problem

Hans 1–1 var fantastiskt där han tog pucken bakom mål och körde med en klase ryssar hängande i ryggen ett varv i hela zonen innan han sköt ett högt och dödande skott. Det var viljan han visade där som jag tror gjorde att Sverige orkade komma tillbaka.

Maestro Tommy Salo var den andra svensken som avgjorde.

Däremot finns det några backar som inte hänger med och det är ett problem och det finns forwards som aldrig får pucken rättvända.

Det är också ett problem.

Men vem bryr sig om såna futtigheter nu. Sverige är i semi i morgon mot Tjeckien i Hardy Nilssons gamla hemstad Hannover, staden som gav världen Scorpions och enligt uppgift inte ens skäms för det.

Och i dag landar Sudden.

Festen fortsätter.