I SVT skriker man inte när det blir mål

Passion borde vara ett krav

SPORTBLADET

"Gol! Gol! Gol!" skriker latinska tv-kommentatorer med sån hetta att man bör vara från Uranus eller USA för att inte förstå storheten i det mål som just gjorts.

"Han scorer! Han ackurat scorer! Herregud!" gastar deras norska kollegor så att fradgan efter match täcker halva Ullevål. Till och med svenska sportradion tillåter sig att få glädjefnatt när Sverige gör mål.

LARS NYLIN
LARS NYLIN

Men icke så SVT. I ång-tv tar man mot ett svenskt mål med viss värdighet.

Det spelar då ingen roll om man heter Mats Nyström, alltid finurligt cool, eller Staffan Lindeborg, och bevisligen kan drabbas av sportextas vid högtidliga tillfällen.

Tanken slår mig efter att Marcus Allbäck gjort 2-0 mot Slovakien och blågult för första gången på evigheter visar lite klass.

Visst, Slovakien är en B-nation och 2-0 är inget bevis för att Sverige återvänt till 1994.

"Jane Björk har pondus"

Men nog vill man ha mer passion än Lindeborgs när SVT för en gångs skull sänder bra svensk toppfotboll? Lite vanvettigt måljubel är då åtminstone en start.

Allt det här kan tyckas som ett smärre problem om man beaktar världens tillstånd.

Men om vi nu tillåter oss att tycka att fotboll är en grymt viktig banalitet i tillvaron. Då är passionerade kommentatorer nästan ett krav i jakten på den extatiska tv-upplevelsen.

Om inte SVT har dessa matchkommentatorer får de skaffa dem.

Annars var SVT:s sändning en habil historia. Där Jane Björck var ovanligt pondusstark i sina inlägg från innerplanen.

Medan Glenn Strömberg däremot låg onödigt lågt. Var Glenn tagen av att ha fått pris från Aftonbladets läsare strax innan avspark?

Thomas Wernerson tog däremot för sig. Den mannen, ständigt dedikerad, förtjänar också diplom av er läsare.

Några har mejlat att de blev störda av resultaten från andra kvalmatcher. Er krönikör tycker att det är en självklar service. Dessutom ett surrogat för den bindgalna passion som nyss efterlystes. "Fotbollskväll" visar att kunnandet finns. Men varför inte lite extas, lite larger-than-life-adrenalin?

Numera SVT-redaktören Peter Jidhe tog däremot i så att sportredaktionernas datorer knäade när han i veckan mejlade ut en press-release om SVT:s bevakning av US Open i golf.

Knappast någon tv-historia

Rubriken "SVT skriver tv-historia" var en lågmäld start på ett flåshurtigt mejl som lika gärna kunde textats: "skriv-nu-för-bövelen-spaltmetrar-annars-får-vi-skäll-för-att-vi-sänder-så-sanslöst-mycket".

I efterhand kan man förstå Jidhes oro.

Mitt bestående minne av den "tv-historiska" bevakningen blev nu snarast att studio-paret Christer Ulfbåge/Ove Sellberg såg ut som hämtade ur en amerikansk valvaka.

När såg man senast två svenska sportkommentatorer i vit skjorta och slips? Dock ska det sägas att Fredrik Nilsmark är ett fynd som hyper-insatt expert-på-plats.

I senaste krönikan ifrågasattes varför inte Europsport sände den tyska cupfinalen. Ett halvdussin mejl har berättat att det var elakt förtal. Eurosport visade faktiskt matchen. I efterhand, söndag förmiddag klockan 11.00, det vill säga dagen efter.

Krönikan ber om ursäkt för att den var upptagen av högmässa vid tillfället.