Anna är Sveriges Biggles

"Man måste släppa allt och bli ett med planet"

SPORTBLADET

Biggles födde drömmen om att flyga.

Det tog 25 år innan hon vågade testa. Men nu älskar Anna Frimodig, 39, livet bland molnen – gärna uppochner eller i en spektakulär loop.

– Lyckokänslan man får när man lyckas med en manöver vill man bara spara i ryggraden och uppleva igen, säger hon.

UPPOCHNERVÄNDA världen Långt ovanför (!) Anna Frimodigs huvud ligger Mälarens yta blank - i aerobatic ställs begreppen bokstavligen på ända. Anna Frimodig är en av två svenska tjejer som utövar flygsporten.
Foto: tommy mardell
UPPOCHNERVÄNDA världen Långt ovanför (!) Anna Frimodigs huvud ligger Mälarens yta blank - i aerobatic ställs begreppen bokstavligen på ända. Anna Frimodig är en av två svenska tjejer som utövar flygsporten.

Anna Frimodig tog sitt flygcertifikat i juni förra året och började med konstflyg i september förra året.

Sedan dess är hon fast.

– Flyger man ett vanligt plan känns det ganska trevligt, men inte speciellt upphetsande. Ett sexmannaplan är kul om man åker upp tillsammans med några för att se omvärlden, men det finns en helt annan kapacitet i det planet jag flyger. Jag vill ha den känslan, säger hon.

– Det är här och nu. Det finns inte plats för något annat, man måste släppa allt och vara ett med sitt flygplan. Då känns det bra, man färdas rakt upp, rakt ner, inte bara rakt fram. Det blir tredimensionellt. Vissa kan tycka att det är som bergochdalbana, men där åker man. Här styr jag själv.

Sadlade om för dröm

Hon lämnade hästsporten efter att ha tävlat i många år och när hon flugit en tur med en kompis bestämde hon sig för att förverkliga drömmen från barndomen.

Biggles hade hela tiden funnits där.

– Alla piloter minns sin första resa. Men under grundutbildningen var vi så många som flög att jag var väldigt koncentrerad, under min andra resa kändes det lugnare och jag tittade mig omkring. Funderade över om jag skulle sjunga en stump, det var bara ”wow, jag kan själv”.

Anna Frimodig är en av två svenska tjejer som tävlar i aerobatic, eller konstflyg. Det går ut på att göra ett program och sedan bli bedömd, ungefär som i konståkning. Svårigheten varierar i klasserna, i de svårare klasserna körs egenkomponerade program och tidigare okända program.

Tuffare än flygvapnet

I hennes klass varierar G-krafterna mellan plus fem och minus en och en halv. I de avancerade klasserna varierar de mellan plus tio och minus nio. Där ligger den stora skillnaden mot militär flygning – de utsätter sig aldrig för negativa G-krafter och har en G-dräkt som trycker upp blodet ur benen när G-krafterna är positiva och man dras mot jorden.

I aerobatic är krafterna större, men under en kortare tid. De använder ingen speciell dräkt eftersom den skulle bli en belastning vid de negativa G-krafterna, då dras man från jorden och blodet rusar upp i huvudet.

– Man vänjer sig vid känslan och får lära sig hur man bemöter den, man hinner oftast spänna kroppen. Den lyckokänsla man får när man lyckas med en manöver vill man bara spara i ryggraden och uppleva igen, säger Anna Frimodig.

Looping är ett måste

Att flyga gör henne lugn och lycklig.

Men att sväva högt ovanför världen och betrakta är långt ifrån tillräckligt.

En looping – minst – måste till för att fullborda lyckokänslan.

Frimodig från Stockholm

Så tävlar man i aerobatic

Anna Carlsson