Krajnc utmanar sista slaveriet

Sportbladets Stefan Alfelt: Svensken kan bli boxarnas Bosman

SPORTBLADET

Armand Krajnc kan bli boxningens Jean-Marc Bosman.

Om han har kraften och modet kan han fortsätta att utmana det sista lagliga slaveriet i Europa.

Han har startat så smått men det är inte säkert att han skulle vinna kampen och det är framförallt väldigt osäkert om han skulle kunna vinna något på det ekonomiskt, men någon måste någon gång stå upp och utmana ett etablissemang som inte är värdigt dagens samhälle.

Det märkliga är att ju längre man är involverad i proffsboxningen, antingen man är det som aktiv eller som passiv betraktare som jag varit i 20 år, så tänjs ens gränser för vad man anser vara normalt.

Alla stämmer alla i proffsboxning.

Det är fullständigt normalt.

Matcher haussas upp till gigantiska megahändelser och blir inställda dagen innan det är dags därför att någon inte tycker att det är riktigt läge för att boxas just då.

Man tar beskedet med en axelryckning. Det är normalt. Några stämningar hit och dit igen och sen blir ju matchen förmodligen alltid av någon annan gång.

Boxare som varit överlyckliga för att överhuvudtaget accepteras av en promotor och utan minsta tvekan satt sin namnteckning under ett 20 sidor tättskrivet kontrakt med utländsk text upptäcker efter fyra-fem år att de i praktiken är livegna.

Helt normalt.

Alla kan slåss.

Många gör allt för att nå en VM-titel

Blir man riktigt förbannad är det tyvärr för de flesta naturligt att ta till knytnävarna när argument inte längre biter.

Där ligger hela förklaringen till proffsboxningens cynism.

Om alla människor i hela världen behärskar en sak ganska hyggligt finns det automatiskt ett överflöd på de som är oerhört duktiga. Alltså kan de stora boxningsstallen välja och vraka bland mängder av kvalificerade unga män som de kan blåsa upp myter runt och göra till nutidens gladiatorer.

I potten ligger alltid drömmen om VM-titlar och enorma inkomster och ingen 20-åring kommer till en promotor med en kader av advokater i släptåg.

Han står ensam mot övermakten och signerar överlycklig vad som än läggs fram. Det är ju hans livs chans.

Slavkontrakt standard i boxningsvärlden

Armand Krajnc skrev 1996 under ett kontrakt med Universum Box Promotion som går ut i september i år.

I kontraktet står att Krajnc skriftligt kan säga upp en fortsättning. Samtidigt säger kontraktet att Universum bestämmer om de behöver acceptera uppsägningen eller inte.

Ett rent slavkontrakt, alltså. Ändå är det nästan ett standardkontrakt i branschen.

Frågan är om boxningens slutna halvskumma värld klarar en anmälan till EU-domstolen? EU:s tanke om fri arbetsrätt inom unionen är ett skämt om de avtal som boxare skriver under får fortsätta att gälla.

Armand Krajnc har hävdat att Universum brutit mot tyska regler genom att i kontraktet kräva 35 procent av hans gager i stället för de 33,3 procent som tyska proffsboxningsförbundet stipulerar.

Men 33,3 procent är bara en rekommendation. Hade Universum skrivit in 90 procent och Armand i lyckan över att få ett kontrakt satt sin namnteckning under hade det gällt.

Sveriges förbud mot proffsboxning kom bland annat till för att förskona oss från den gangstervärld som styrde på 60-talet.

I dag gör förbudet förmodligen betydligt större skada för svenska ungdomar som vill ta chansen att tjäna pengar i ett yrke där det verkligen finns oerhörda pengar att tjäna.

Förbudet tvingar ut dem på en arbetsmarknad helt utanför svenska myndigheters kontroll och framför allt till en tillvaro där de är handelsvaror som bara är intressanta så länge som promotorn tjänar på att ha dem till hands.

Han har vunnit allt som proffs

Stefan Alfelt