Lakers lyckas med det omöjliga - att ena LA

SPORTBLADET

Sport kan ha en helt annan betydelse och laddning i USA än här i Sverige.

Det handlar ju dels om den konkreta verkligheten, eftersom bra sportprestationer kan vara nyckeln, kanske den enda, till universitetsstudier och ett bättre liv för de många fattiga, men också om glädjen och stoltheten i att låta sig representeras av sitt lag - och att vinna.

Där blir sporten nästan en ersättning för politiken.

Los Angeles Lakers framgångsrika säsong avslutades med seger i NBA-finalen för andra året i rad. Förra året var jag på plats i Los Angeles, och kunde följa dramatiken på nära håll.

Staden hade exempelvis redan innan Lakers vann skrivit ut parollen GO LAKERS! på alla bussar, där man normalt ser vart bussen går.

Över en halv miljon människor samlades då för att fira sitt lag, och likadant blev det i år, i måndags. Detta kan man jämföra med våra massdemonstrationer på 27 000 personer i Göteborg.

Nu bor det ju färre här, och det skulle vara svårt att samla en halv miljon människor på en gång i Sverige, men ändå. Måndagen var dessutom osedvanligt het, och flera personer, bland annat mammor med små barn, fick motta vård utanför arenan för den kraftiga värmeexponeringen.

Tv-tittarna valde Lakers före US Open

Los Angeles Lakers kan verkligen konsten att samla sin stads befolkning till ett. Inte nog med att själva paraden samlade en halv miljon människor, dessutom följde de flesta kanalerna firandet på tv, och tv-tittarna föredrog detta framför US Open. Och då hade det ändå ditintills varit tittarrekord i år för US Open.

Den avgående borgmästaren för Los Angeles, Richard Riordan, och den nyvalda James Hahn deklararade gemensamt måndagen som Los Angeles Lakers-dagen.

Många har inte haft möjlighet att se en enda av matcherna live, på grund av de höga biljettpriserna. För många av dem handlade det om att för första gången se sitt lag i verkligheten, och som Los Angeles Times skriver, för Lakers spelare handlar det om att för första gången få se sina verkliga fans, de som inte har råd med biljetterna.

Kärleken till Lakers tar ingen hänsyn till ras eller klass. Och det vill inte säga lite i en stad som Los Angeles, där segregationen är så total att staden inte bara är uppdelad efter språkgrupper, utan i nationsgränser.

De spansktalande dominerar stora områden av staden, delar dit det engelska språket sällan når in och man är betydligt mer handikappad om man inte kan spanska, än om man inte kan engelska.

"Les agradecemos y les decimos que el proximo ano lo haremos otra vez" sa Mark Madsen till fansen och lovade därmed att vinna även nästa år.

För ett ögonblick är de enda färger som räknas Lakers gult och lila.

Firandet gick mycket lugnt till

Bortsett från några mindre övergrepp från enstaka bråkmakare, som att råna souvenirförsäljaren, så gick hela firandet mycket lungt till. Ingen insats från polisen krävdes överhuvudtaget mot deltagarna i paraden.

I ett USA där de flesta sedan länge tappat tron på politik, på organisering, på fackföreningar, på gemensamma intressen, och istället anammat en filosofi som bygger på att man får klara sig bäst man kan, och att ingen skall lägga sig i vad någon annan gör, detta i en stad som hör till de mest omänskliga i dessa avseenden, och där var och en är dömd till en totalt etniskt segregerad tillvaro, går befolkninge plötsligt samman med ett enda mål.

Och det är nog så nära en solidaritetsmanifestation vi kommer i Los Angeles, och den politiska betydelsen av att samla en halv miljon Lakers-fans ska inte underskattas. Det kommer vi inte i närheten av ens om vi tar hem fotbolls-VM.

Jenny Lindahl Persson