30 dagar ombord - utan kalsongbyte

En romantisk världs- omsegling? Glöm det. Volvo Ocean Race är en tuff kamp mot klockan, sömnen och hungern - på 10 kvadrat, utan dusch.

1 av 2 | Foto: anders deros
Nu testas segel i alla möjliga kombinationer ombord på Team SEB:s båt - totalt används 38 segel under tävlingen.
SPORTBLADET

Den äventyrliga och romantiska bilden har alltid funnits. Att tillsammans med naturen segla jorden runt. Men den är allt annat än sann.

Det är en kamp mot naturen, klockan, hungern och sömnen. Och för att glömma vad ordet privat innebär, leva utan dusch och i samma underkläder i mer än 30 dagar.

Inser redan när jag kliver in i den båt som Team SEB tränar med inför resan runt jorden att min bild av ruffen på en havskappsseglingsbåt inte stämmer överens med verkligheten. Det är inte ens nära.

Den är spartanskt inredd, ja spartanskt är nästan en överdrift. Där finns ett par britsar längs väggarna, något som påminner om en spis och ett hål strax intill. Det är toaletten - utan skydd, mitt i "köket"...

Hela ruffen är ungefär 35 kvadratmeter, men det är bara tio kvadratmeter fri yta.

Britsarna har en stålram och hänger fast på ytterväggen. Ingen madrass, ingen kudde. Ingenting.

Påminns av hur jag alltid avskytt att bo i skolsalar under idrottsturneringar, men lärt mig leva med liggunderlag, skoltoaletter, svettiga sport-bh:ar och stinkande knäskydd. Det kunde kännas halvsnuskigt - men var antagligen himmelriket jämfört med vad seglarna upplever under sin resa.

En månads smuts - och allt är blött och surt

Att inte byta underkläder, duscha eller ens tvätta sig på en månad. Inte sova mer än tre timmar i sträck, inte kunna byta strumpor eller äta fil och müsli. Att inse att precis allt är blött och surt - och kommer att vara det i tre veckor till.

Och jag är antagligen betydligt mer "prinsessa på ärten" än vad jag någonsin skulle våga erkänna.

Håller ständigt koll på konkurrenten

Kliver upp ur ruffen och sätter mig i aktern av båten. Ser inte skymten av den flytväst min mor alltid predikat om, och drar i stället vindjackan tätare om kroppen. Vi går för motor ut ur Göteborgs hamn och ska ägna ett par timmar åt att testa segel. Besättningsmännen håller ständig koll över var konkurrenten Assa Abloy befinner sig, samtidigt som de njuter av medhavd lunch, wokat ris med curry och kött. En drömmåltid jämfört med den frystorkade kost de ska leva på under tävlingen.

Vi hissar segel och färdas i riktning mot Danmark. Båten lutar rejält och jag håller i relingen och kilar fast fötterna bakom en låda innehållande en livbåt för att inte halka ner till relingen på andra sidan. Får ett par tre nummer för stora regnbyxor och njuter av seglatsen.

Märker segelbytena - trots att de sover

Inser då vilket oljud det måste vara i ruffen, hur mycket det lutar när den ena sidan av båten - precis som nu - ligger parallellt med vattenlinjen.

Och ändå blåser det inte speciellt mycket.

- Det är skalet som sover, man blir bra på att meditera. Även om man sover så registrerar hjärnan allt som händer, alla segelbyten och alla gånger man blivit väckt för att byta brits. Man är till och med medveten om att man kommer att bli väckt innan man blir det, säger Gunnar "Gurra" Krantz, skeppare på SEB som gör sin fjärde segling runt jorden.

Han var med på den tiden tävlingen fortfarande var ett äventyr. I dag handlar allt om den sportsliga kampen, om en topp-placering.

Äventyret är en bonus.

Båten vänder när vi fortfarande kan ana land, vi byter segelkombinationer och seglar vidare. Det hissas, slås och förändras. Det är en febril aktivitet på däck och jag sitter kvar i aktern, som en riktig söndagsseglare - inte världsomseglare.

Totalt testades fyra segel i olika kombinationer, under tävlingen används totalt 38 segel, varav 17 får finnas i båten per delsträcka. Under det senaste Whitbread när Gurra Krantz var skeppare på Swedish Match användes 54 segel till ett värde av 10,6 miljoner kronor.

Nu hissas det och tas ner, ändras, videofilmas och diskuteras. Vattnet skvätter upp på båten och jag känner glädjen över vinden och havet - och över att jag klarat mig från sjösjukan.

Snitthastigheten - mellan 15 och 20 knop

Närmar oss Göteborg och seglar i elva knop mot hamnen, snitthastigheten ligger mellan 15 och 20 knop, men toppnoteringen under förra Whitbreadseglingen låg på 38,6 knop.

När vi gått in i farleden ber besättningsmannen Matthew Humphries mig att ta över. Tvekar, innan jag inser att jag måste testa att styra denna fantastiska skapelse som redan kört jorden runt, men då under ett annat namn.

Styr försiktigt, vinden tar tag i båten och jag måste använda lite kraft för att räta upp den - tror jag, ja.

Men båten svarar så snabbt, rör sig vid minsta rörelse och jag känner hur jag lämnar ett zick-zackliknande spår efter mig.

En världsomsegling kräver betydligt mer än så. Flera års förberedelser - både tekniskt, fysiskt och mentalt.

Jag nöjer mig med att ha testat. Känns rätt skönt att avsluta dagen med en varm dusch, byta till rena underkläder och mysa till favoritkudden.

Fast å andra sidan lär jag aldrig uppleva vare sig albatrosser, valar eller glädjen över att vara först i land efter en månad till havs.

Så avgörs Volvo Ocean Race:

Anna Carlsson