Tjejernas explosion

Sportbladet granskar kvinnoidrotten de senaste 30 åren - vad är det egentligen som har hänt?

SPORTBLADET

Under 70-talet och början av 80-talet var det glest mellan de stora framgångarna för svenska idrottstjejer.

Sen kom ett gäng som arbetade sig in i världseliten och under tio års tid växte till stjärnor. De satsade hårt i en tid där jämställdhetsarbete i samhället och idrottsvärlden började få genomslag.

Dessa "bräschtjejer" höjde värdet på tjejidrotten. De vågade sticka ut hakan och blev genom sina framgångar förebilder för en mängd unga idrottstjejer. Stubinen tändes.

I dag är explosionen är ett faktum.

Idrotten har historiskt sett skapats av män och bygger i hög grad på mäns villkor. Det har skett en grundläggande omvandling av idrotten - den är numera en lika viktig vardaglig del av livet för kvinnor som för män. Vid 1977 års riksidrottsmöte antogs ett handlingsprogram för kvinnlig idrott med namnet "Idrott tillsammans på samma villkor, för kvinnor och män, flickor och pojkar" men det var inte förrän 1989 som jämställdhetsarbetet tog fart.

En studie från 1996 visar att det fortfarande inte råder jämställdhet inom elitidrotten. Eva Olofsson, lektor i pedagogik på Umeås universitet, kom bland annat fram till att kvinnliga elitidrottare har sämre ekonomiska villkor än de manliga kollegorna och svårigheter att göra sina röster hörda.

Men vi har kommit en bit på vägen. Numera uppmärksammas de tjejernas prestationer i allt större utsträckning. Den senaste tiden har framgångarna nått enorma höjder.

Slutade tidigt förr

Sim-EM och friidrotts-EM är bara två arenor där svenskorna har imponerat. Men vad är det egentligen som ligger bakom denna explosion?

Förr slutade tjejer idrotta tidigt, i dag prioriterar de karriären

Flickor som sysslade med tävlingsidrott slutade förr i tidig ålder därför att deras prestationer inte upplevdes som positivt i omgivningen. Konflikter uppstod mellan de förväntningar som ställdes på idrottsrollen kontra kvinnorollen.

- I dag satsar kvinnor på karriären, både i samhället och inom sportvärlden. De väntar med att skaffa barn eller tar en paus för att föda barn men kommer sen tillbaka, säger idrottspsykologen Catarina Bergström. De ordnar de praktiska förutsättningarna som krävs för att kunna satsa på elitidrott. Pojk-vänner och makar kan hjälpa till på ett sätt som var otänkbart förr.

Tjejer tränar hårdare under en längre tid och vet vad som krävs.

- Fler tjejer tränar mer. Förr tränade tjejerna också hårt men nu tar fler chansen, säger Janne Carlstedt som är verksamhetsansvarig för elitidrottsstödet på Riksidrottsförbundet.

- Det fanns få 25-30-åriga idrottstjejer eftersom nästan alla lade av tidigt, säger Bergström. Kvinnokroppen har mycket kvar att ge vid 25 års ålder. Det är först efter "hundåren" med mycket träning och tävlande som man får den erfarenhet man behöver för att etablera sig på världsnivå.

Annorlunda träning

- Numera finns också speciella utbildningar för hur man ska träna tjejer annorlunda än killar. Tjejer behöver social uppbackning - killar möts upp och tränar direkt medan tjejer vill snacka lite först.

- I dag får tränare och tjejer professionell hjälp av psykologer och forskare. Detta fanns inte förr. Då var också tränare bundna till ett förbund men nu hjälps man åt mellan olika sporter.

Attityder och fördomar om tjejidrott har förändrats i samhället

- Vi har en annan syn på elit-idrott i dag, säger Carlstedt. Förr var det bara bredd som gällde men numera är det okej att satsa på elitidrott. Genom att samhället utvecklats är det okej för tjejer att vara individualistiska och sticka ut hakan. Förr ansågs detta som kaxigt.

Personlighetsegenskaper som aggressivitet, självtillit och initiativförmåga som behövs för att lyckas i tävlingsidrott, betraktades förr inte som positiva egenskaper för en flicka, medan det däremot av många betraktades som goda egenskaper hos en pojke.

I dag kan tjejer gå ut och säga att de vill och ska bli bäst. En attitydförändring har helt enkelt skett i samhället.

Ökat stöd

Stödet från förbund har ökat

- Stödet till elitsatsande tjejer från förbunden har ökat massivt, speciellt inför stora mästerskap men också för att underlätta vardagen, säger Carlstedt. Många tjejer slipper numera jobba extra och har tid att satsa på idrotten. På så sätt är man därför inte beroende av föräldrarnas förutsättningar på samma sätt och fler kan ta chansen.

Kvinnor måste dock oftast etablera sig i världseliten för att kunna försörja sig på sin idrott.

Sponsorer och reklamkontrakt gör det möjligt för få att leva på sin sport. På elitnivå i lagsporter tjänar tjejerna fortfarande en spottstyver i jämförelse med killarna fastän att de lägger ner lika mycket tid.

Det har blivit coolt att idrotta

- Idrotten har närmat sig modet och ungdomarna, säger Carlstedt. Töntstämpeln på tjejidrotten är borta. Framgångsrika sporttjejer syns i reklam och framställs på ett hippt sätt och kvinnliga förebilder skapas. Tjejer syns i media

Media har stor betydelse

Förr betydde kvinnornas prestationer oftast mindre för massmediafolk än vad deras utseende gjorde, skriver universitetslektorn Claes Annerstedt i sin bok "Kvinnoidrottens utveckling i Sverige". Genom att folk skriver, kommenterar och pratar om kvinnors idrott laddas den fysiska aktiviteten med mening och får ett socialt värde. Därför har massmedia spelat stor roll i dess utveckling.

- TV har väldigt stor genomslagskraft, säger Bergström. Det är underbart att handbolls-VM och fotbolls-EM hade så många tittare men vi har långt kvar. I flera mansdominerande sporter som ishockey spelar det ingen roll att Sverige tar OS-brons. De får ändå bara en liten notis i tidningarna.

Vid sim-EM i Berlin som avslutades förra söndagen tog de svenska tjejerna nio medaljer. I friidrottens motsvarighet blev det i helgen två guld, samtidigt som 15 svenskor tävlade i British Open i golf.

Aldrig förr har vi haft så mycket att glädjas åt på samma gång. "Supertjejerna" är här för att stanna. Och de är i sin tur förebilder till framtidens mästarinnor. Då kan vi räkna med ett blågult fyrverkeri av explosioner.

De tände stubinen - genom alla fina framgångar

De kämpade mot strömmen

Johanna Garå