Landslagsman - med pacemaker

”Jag ser det inte som ett handikapp”

SPORTBLADET

KARLSTAD

Han är diabetiker och är dessutom utrustad med pacemaker.

Men det hindrar inte Per Rindberg, 27, från att vara landslagsman i amerikansk fotboll.

- Jag har en dröm att kunna ta en plats i ett lag i proffsligan NFL Europe. Det känns inte som ett omöjligt mål, säger Rindberg.

Foto: micke sörensen

Sommaren 1988, på sommarlovet mellan årskurs sex och sju, fick Per beskedet att han var diabetiker. Fyra år senare fick han nästa besked, att hans hjärta inte fungerade helt utan att han var tvungen att operera in en pacemaker.

Inget av handikappen har fått honom att tänka tanken att sluta med idrotten.

- Jag ser det inte som ett handikapp, jag känner mig inte handikappad. Enda skillnaden mellan mig och andra är att jag måste förbereda mig lite bättre än mina lagkamrater, säger Per.

Lever exemplariskt

Per är uppvuxen på en bondgård i Berge fyra mil utanför Östersund. Det hörde till att han skulle hjälpa till hemma på gården när han var ung. Sommaren 1988 hade han ingen ork i kroppen. Vid ett läkarbesök konstaterades att han fått diabetes.

- Det är inte så lätt att få höra att du ska ta sprutor i hela ditt liv när du är i den åldern. Som tur är har jag alltid haft en enorm stöttning av min familj.

Nu tar han sprutor fyra-fem gånger om dagen. Dessutom är det viktigt att han äter regelbundet.

- Jag lever egentligen som alla borde göra, jag äter frukost, lunch och middag. Dessutom tränar jag mycket och sköter min kropp för att leva längre. När du får veta att du har diabetes får du samtidigt domen att du får ett kortare liv, säger Rindberg.

1992 åkte Per på en ny smäll. Vid en läkarundersökning konstaterades ett fel. Hans hjärta hoppade över ett slag ibland vilket gjorde att han fick ett stillestånd i två till tre sekunder. En pacemaker har opererats in för att hjälpa hjärtat.

Pacemakern tål en smäll

Trots detta kan Per spela defensive end i superserielaget Carlstad Crusaders, en av de tuffaste positionerna i amerikansk fotboll.

Som defensive end gäller det att vara stark och snabb, något som Per med sina 193 centimeter och 110 kilo klarar.

- Om jag skulle få en riktigt hård smäll kan kanske pacemakern gå sönder. Men jag har ju skydd på mig så det är mycket små chanser att det händer. Och jag skulle ändå inte dö om den gick sönder, förklarar han.

Per skulle gärna vilja medverka till att sprida budskapet till unga diabetiker att det visst går att satsa trots handikappet.

- Jag skulle vilja lära andra diabetiker hur det fungerar att träna på toppnivå med diabetes och gärna åka ut och föreläsa för ungdomar.

Pacemakern - en svensk livräddare

Pacemaker opereras in på patienter som lider av oregelbunden hjärtrytm.

Patrick Kipler