Darrig start – men säker seger till slut

Sverige slog Brasilien med åtta mål

SPORTBLADET

SAO JOAO DE MADEIRA (TT:S UTSÄNDE)

Sverige gick inte på någon mina mot Brasilien, som var nära att välta favoriten Danmark i tisdags.

Det blev seger med 29-21 (12-12).

Men den tredje gruppmatchen i handbolls-VM började darrigt.

I GAMMALT GOTT SLAG Ola Lindgren och Magnus Wislander täpper till framför eget mål.
Foto: BILDBYRÅN
I GAMMALT GOTT SLAG Ola Lindgren och Magnus Wislander täpper till framför eget mål.

Det låste sig direkt för svenskarna, och det var med nöd och näppe som de räddade hem oavgjort i pausen. Även om brasilianarna var kvicka, fyndiga och sköt bra så är det faktiskt en lilleputtnation i handboll.

Och om Sverige hamnat i flera måls bakvatten så kunde det gått illa. Skulle det bli en handbollens motsvarighet till fotbollens Costa Rica i VM 1990? Det blev det inte.

Svenskarna kämpade. Och när det lossnade på slutet och brassarna gick på knän glimtade spelglädjen till. Man kan aldrig räkna ut det svenska handbollslandslaget.

- Nä, det vore dumt att göra. Det här kan sluta hur som helst. Bara vi kommer över krönet, sade målvakten Tomas Svensson.

Letar efter självförtroendet

Just nu och sedan flera veckor letar Sveriges handbollslandslag efter självförtroende. Förlusterna i träningslandskamperna har satt sina spår.

- Det märks lång väg att vi inte har det självförtroende som krävs. Vi spelar bra fram till lägena, men så tvekar vi och luckan täpps igen. Försvaret går hyfsat men hade vi varit hundraprocentiga så hade Tomas tagit fem-sex bollar till, sade Magnus Wislander.

Både Staffan Olsson och Stefan Lövgren var långtidsskadade före VM. Först nu kan förbundskaptenen Bengt Johanssons matcha fullt lag. Men spelet är krampaktigt. Sverige får slita för poängen.

- Vi har hamnat i en svacka som vi har svårt att komma ur trots att vi är många som varit med länge. Men det är bara att slita och ge järnet, så slappnar vi av och så kommer handbollskunnandet.

Stöttar varandra

Handbollslandslaget är ett gäng av tänkande individualister som sätter kollektivet främst.

De stöttar varandra.

- Många i gänget har bra go och jag tror att det kommer att sprida sig.

Det är svårt att dra sig till minnes någon liknande svacka under de tretton framgångsåren. Möjligen EM 1996 i Spanien (enda medaljmissen). Fast det avgjordes bara ett par månader före OS och då var spelarna mentalt redan i Atlanta.

Mot Brasilien var Sverige i underläge ända fram till Mathias Franzéns kvittering, 12-12. Men efter pausen släppte hämningarna. Handbollslandslaget lyfte och visade en del av det som givit framgångar. Dystra tankar skingrades i takt med sex svenska mål fram till ledning med 18-13.

Fart i aktionerna

Nu var det fart i aktionerna. Tre snabba kontringsmål tillverkades, plötsligt fungerade lagmaskinen. Stefan Löfgrens inspelning till Magnus Wislanders 19-16 var en snygg sak.

Och med en kvart kvar sög Wislander åt sig en retur och satte 21-17 från linjen.

Tomas Svensson i målet visade glöd. När Mathias Franzén satte 25-19 (passning Stefan Lövgren) var tvåpoängaren säkrad. Lugnet infann sig på den svenska avbytarbänken.

- De gamle är trögstartade, sade förbundskaptenen Bengt Johansson och njöt.

De sista fem minuterna var det svensk defilering.

Bo Harmby/TT