Helsingborgs kommun - förförd av en lekstuga

SPORTBLADET

Idrottsföreningar är numera allt annat än kommunala angelägenheter.

Varje förening med aktning vill i stället betraktas som vilket företag som helst. Verkställande direktörer i styrelsen. Vinsterna styr verksamheten.

Kvala in på A-listan är yttersta målet.

Men så kommer dagen när vd:arna lekt färdigt och plötsligt faller på knä. Framför kommunledningen.

Ekonomerna, näringslivstopparna, advokaterna och direktörerna i HIF Fotbolls styrelse hade en solklar vision. Förutom att förankra Helsingborgs plats i Sverigetoppen skulle laget varje år också spela internationell fotboll.

Visioner på den här nivån ansågs förstås inte en kommunal förvaltning kunna hantera. I stället utmejslades deras roll till just förvaltning - man har delat ut miljoner i driftsbidrag för att elitlaget ska få nyttja sin arena, och man har delat ut miljoner i marknadsföringsbidrag som "tack" för att laget är ett lokalt varumärke med starkt marknadsvärde.

Lyckades - till en början

Ekonomerna, näringslivstopparna, advokaterna och direktörerna i HIF Fotbolls styrelse lyckades till en början med sina visioner.

Det blev spel i Champions League och miljonerna rullade in. Närmare bestämt 55 stycken.

Ekonomerna och direktörerna fick ett nytt internationellt umgänge, fjärran från de tröga kommunalråden därhemma som inte ens ansåg sig ha råd med en inomhushall för träning. En hall som bara skulle kosta tio miljoner.

Näringlivstopparna i styrelsen agerade då så listigt som näringlivstoppar brukar göra. De lånade pengar för att bygga sin inomhushall, för vill man vara en vinnare måste man ju våga satsa och riska.

Det var bara det att man inte gick till banken för att låna pengar.

I stället gick man till sin tröga kommun som själva inte vågat bygga, men som litade på direktörerna i fotbollsstyrelsen. De hade ju vana av sånt här. Klart att det måste gå bra.

+ 55 blev till - 60

Två år har passerat sedan dess och de 55 miljonerna plus har blivit 60 miljoner minus.

Styrelsen har tvingats avgå och den tröga kommunen ligger nu ute med sammanlagt 40 miljoner kronor. Om de sista 20 miljonerna är ett lån eller ett kapitalstillskott finns det ingen som säkert vet. Det är i själva verket så oklart att licensnämnden måst skjuta upp sitt beslut gällande Helsingborgs framtid i allsvenskan.

Även om krishandelsplanen nu går igenom kommer HIF i framtiden att förvaltas i sin helhet av kommunen.

Driften av utomhusarenan Olympia återgår till kommunen.

Kanske får de också lov att köpa den inomhushall de en gång inte hade råd med, men ändå lånade ut pengar till (!).

Ekonomerna, näringslivstopparna, advokaterna och direktörerna i Helsingborgs IF Fotboll hade en solklar vision. Företaget HIF skulle dansa med de stora elefanterna.

Storhetsvansinne

Styrelsens samlade erfarenhet från att driva företag skulle föra föreningen dit.

Nu blev det inte så. Det enda som hände var att männen - alltid är det ju män - lät 60 miljoner rinna mellan fingrarna på bara två år.

Om det beror på högsta formen av skitsnacksbingo eller total brist på kompetens är skitsamma. Mest synd är det dock om Helsingborgs kommun som låtit sig förföras av en manlig lekstuga med storhetsvansinne.

Nu tvingas man visa att fotbollslaget minsann är en kommunal angelägenhet värd 40 miljoner.

Vare sig man vill eller inte.