Långås fick Blåvitt att lyfta

”Vi vann på att fightas”

SPORTBLADET

HELSINGBORG (TT)

I mittens rike höll de till, Helsingborg och IFK Göteborg, före pausen. Efter den hittade Göteborg målvägar och ytor, vann ställningskriget och matchen på Olympia med 2-0 (0-0).

Patric Långås Andersson får en kram av Magnus Erlingmark efter sitt mål mot Helsingborg.
Foto: BJÖRN LINDGREN/BILDBYRÅN
Patric Långås Andersson får en kram av Magnus Erlingmark efter sitt mål mot Helsingborg.

Med lite tur.

Helsingborg hade både en nick och ett skott i trävirket.

Kanske hade oavgjort bättre speglat det spelmässiga styrkeförhållandet mellan lagen.

- Lite tur får man också ha. Vi fightades och kämpade bra. Vad det gäller själva spelet var det inte särskilt bra. Vi vann på att fightas, sade Blåvitts tränare Bosse Johansson.

Onsdagens enda allsvenska match var före pausen en bökig historia med många varningar och en del vårdslösa tacklingar.

En sådan bäddade för Göteborgs ledningsmål efter 63 minuter.

HIF:s Martin Fribrock sågade Mikael Sandklef ute på vänsterkanten i ett ofarligt läge. Den tacklingen av unge Fribrock kostade.

Han fick gult kort och blev utbytt.

Göteborg fick en frispark, och Hjalmar Jonsson skickade in bollen till Patric ''Långås'' Andersson som nickade in 1-0.

Fyra minuter efter det sköt Hans Eklund, som kommit in för Fribrock, bollen i ribban.

Eklund hade också en nick i ribban. Men då hade ''Big Mama'' Diallo redan gjort 2-0 för Blåvitt.

Snyggt förspel

Förspelet var snyggare än själva målet. ''Långås'' gjorde en fyrtiometersrush längs vänsterkanten, kom förbi försvararen och drog in bollen framför målet i en vacker båge.

Den rushen, och flera andra, tog på krafterna.

- Minuten innan viftade jag och ville bli utbytt. Jag var väldigt trött. Men när man får en sådan chans så måste man ju ta den, sade Patric ''Långås'' Andersson.

Ett mål och en målgivande passning var ett gott dagsverke. ''Långås'' gjorde också matchens enda mål när IFK Göteborg vann mot Öster i förra omgången.

Bosse Johanssons manskap verkar ha hittat en passande uppställning, 4-5-1 med ''Långås'' ensam på topp men med mittfältare som fyller på. I andra halvlek fungerade det i varje fall hyfsat.

Helsingborg då? Bra försvar utom vid två tillfällen, men anfallsspelet saknar det väsentliga. Spelarna är tekniska, de tog sig fram, slog inläggen, men det blev inte mer av det än att Göteborgs försvar lätt kunde rensa och nicka undan.

HIF hade två träträffar, ett skott strax utanför av Christoffer Andersson, som också sköt från kortlinjen, en meter från Bengt Anderssons ena stolpe men luckan var inte bred nog för bollen att smita in.

Var finns dirigenten?

Helsingborg behöver en mittfältsdirigent. Och mer anfallsfolk, nu när Alvaro Santos flyttat över Öresund till FC Köpenhamn.

En nygammal matchvinnare i HIF gjorde comeback. Michael Hansson, som tacklades vårdslöst bakifrån i början av den förra säsongen, kom in efter femton månaders rehabilitering av en knäskada och följderna av den.

Han kunde inte uträtta mycket på tjugo minuter.

- Vårt spel är lite krampaktigt. Men mina knän håller och jag känner ingen rädsla att gå in i närkamper, sade han.

Bo Harmby/TT