SVT för spelet

SPORTBLADET

Jacob Hård har ett sätt att stöna "oj, oj, oj" som gör att uttrycket i hans mun fungerar exakt lika bra i betydelsen "wow!" som "Nu går det åt helvete!".

I söndags morse, under Carro Långstrumps nära-stupet-upplevelse i längdhopp, låg nyansen extremt mycket åt det senare.

Hårds ångest var dubbel. Det var inte bara sjukampsguldet som vinkade farväl där vid plankans plastelina, man kan även vara ganska övertygad att Hård och de andra i SVT:s VM-team även hann tänka att TV4 i det ögonblicket - vad man än tycker om den kanalens sätt att jobba - höll på att ta ett omedelbart vinnande grepp redan i rond ett av den tv-match som nu vecklar ut sig i Paris.

Veckan ut ska landets två största tv-sportredaktioner brösta upp sig mot varandra på ett sätt som tidigare parallell-sända mästerskap inte inneburit. Här är villkoren för första gången jämlika; samma läktarstudior, samma status i stjärnornas ögon, lika många flygande reportrar.

Lika villkor

Om Klüft i det läget missat det där tredje, djävulska längdhoppet hade nog åtskilliga av oss inledningsvis associerat SVT-gänget med motvind och lite småbuttert surkarteri - medan TV4:s käcka gossar prickat helt rätt och startat med 4,7 i medvind och ett bonus i Johnny "Pappa" Klüft som en av de mer exalterade idrottsföräldrar man upplevt sedan mamma Gundes dagar. Allt det där visste givetvis Hård.

Nu räddade Carolina som bekant villkoren för den duell som vi sport-tv-nördar har mängder av åsikter om. Framför allt tycks många ha reagerat på att den seriösa friidrottsjournalistiken brutalt fått ge vika för bläddrande i familjealbum. Det är Johnny hit och Johnny dit i ett aldrig avstannande läktarrace.

Men där har funnits fler tveksamma balansakter mellan högt och lågt: hur spelat fåkunnig kan Peter Eng framstå, blir han då inte pardonlöst utklassad av SVT:s Peter Jihde, som skickligt pressar in en och annan expertis i sitt yviga familjeshowsmanér? Hur spännande är greppet med Ed Moses när larger-than-life-reaktionen lagt sig? Å andra sidan: Är Erica Johansson tillsagd att hon måste få in en aspekt på sin egen karriär i varje citat?

Svaren blir nog tydligare bara vi passerat den starka svenska VM-inledningen och kommer in i VM:s vardag, det vill säga ungefär från och med i går. Det som ingen av redaktionerna hittills lyckats med är att få med bredden/djupet i mästerskapet. Vi är många som älskar att få reda på det indonesiska rekordet på 800 meter damer, och om fröken Mint Mint (hon hette så!) slog det när hon tog sig i mål på 2.05. Här får vi lite eller inget av sådana fakta, det gör ont i ett friidrottshjärta. Trösten är att TV 4:s orakel A Lennart Julin säkerligen lider av samma bröstsmärtor. Stundtals kan man hämta igen förlorade fakta genom att zappa över till Eurosports begåvade Stefan Olsson/Anders Borgström, de killarna slösar definitivt ingen tid på att pladdra med tjocka släkten.

Men vad TYCKER då tv-spalten, EGENTLIGEN, så här långt, bortom alla frågetecknen ovan, om mötet SVT vs TV4?

Svar: hittills är det ändå en hyfsat underhållande 0-0-match. Där SVT alltför ofta fallit in i TV4:s optimistiskt chansartade spel men där de senare fixat ett sent förvärv från USA i Ed Moses. Men trots detta är det ändå SVT som med sitt gedigna kunnande för spelet och ligger klart närmast ett ledningsmål. Detta är de närmare om de spelar sitt eget spel resten av matchen, något ditåt pysslade man lyckligtvis med i går, den första lite sega VM-kvällen, såna kvällar då vi seriösa tittare naturligtvis bör vara målgruppen.

Lars Nylin