Mikael Nilsson - i landslaget för att stanna

- Nu vill jag inte sitta på bänken längre, säger han.

SPORTBLADET

GÖTEBORG

Han kom som ett yrväder en råkall novemberkväll och innanför svångremmen fladdrade en hel flock nervösa fjärilar.

Men Mikael Nilsson hade stämt träff med framgången och efter de två målen i landslagsdebuten är han nu snudd på bäst på plan i varenda landskamp.

Det är ingen tillfällighet att förbundskapten Lars Lagerbäck uttrycker sig så här om landslagets 25-årige högerspringare.

- Han kommer att bli en riktigt, riktigt bra landslagsspelare!

"Nisse" själv, det är så han kallas av lagkompisarna i Halmstads BK, är lågmäld.

Först nu börjar han att på allvar att till fullo förstå sin jetresa från division 6 i Ovesholm 1998, till en allt mer permanent högerplats på blågults mittfält.

Först nu vågar han vila i det självförtroende som framgången har givit honom.

- Nu vill jag inte sitta på bänken längre, säger han.

- Och jag är inte så jäkla nervös längre heller.

Annars var bänken hans bästa kompis när han 2000 skulle debutera på plan med Halmstad BK och likadant i landskampen i höstas mot Ungern.

- Jag var inte så tuff, så jag tyckte att jag satt bra där jag satt.

Inte skolad

Framför allt i HBK:s premiärmatch mot Trelleborg.

Tom Prahl, som var den som tog Mikael Nilsson till Halmstad, hade antytt spel.

Men det blev avbytarbänken, vilket unge Nilsson bara var nöjd med.

Nervositeten förbyttes i lättnad och inte besvikelse.

- Prahl har betytt väldigt mycket för mig. Jag var ju inte skolad på något vis men han lärde mig framför allt försvarsarbete.

Efter sexan i Ovesholm 1998, Åhus-Horna i division 2 året därpå, blev det hastigt och lustigt SM-guld för Nilsson och HBK 2000.

Raketkarriär, kallas det visst.

- Det är väl så, säger Mikael Nilsson, att jag har inte kommit fram på riktigt normala vägar.

Det gick så fort, att han till och med blev sjuk på kuppen.

Från två träningar i veckan med Ovesholm, via fyra med Åhus-Horna, till sju-åtta tuffa pass i HBK två år senare - det blev bara för mycket.

- En hemsk omställning. I början var jag bara matt och hängig och blev förkyld stup i ett.

- Nu är jag på rätt nivå med kroppen.

Naturligt steg

Efter Tom Prahl kom Jonas Thern till Halmstad, vilket passade Mikael Nilsson bra:

- Han har ett lite annat tankesätt, med mer inriktning på offensivt spel.

- Med min bakgrund är ju det bara ett naturligt steg att ta.

Det har framgått, och smittat av sig även på landslagsspelet och när Nilsson med det bruna, axellånga håret yr fram på högerkanten, händer alltid något.

- Jag vet inte hur man ska karaktärisera min spelstil. Jag sticker ju inte ut på något sätt, jag kan inte dribbla som Zlatan direkt, säger han försiktigt.

- Nä, jag försöker väl att spela enkelt, vårdat. Passningsspelet är hyfsat och så är jag ganska snabb.,

Lasse Lagerbäck putsar gärna till full glans upp Mikael Nilssons ödmjukt försiktiga karakteristika om sig själv:

- Han har ett oerhört naturligt umgänge med bollen. Han har en motor som få i sitt spel, han är snabb, har en naturlig teknik och mycket bra spelförståelse, är förbundskaptenens smickrande omdömen.

Så Mikael Nilsson har kommit för att stanna i landslaget:

- Definitivt.

Göran Sjögren/TT