Sportbladet synar - nutid och framtid i fyra idrotter

LÄNGDSKIDÅKNING

SPORTBLADET

Nutid

De första plastbelagda träskidorna kom i slutet av 60-talet, men den stora revolutionen inträffade 1974. Det var då plastskidan gjorde entré. Senare delen av 80-talet kom flourvallan, som gav rekordsnabba tider på nollgradigt före. Skatingskidan, som är tio centimeter kortare och har hårdare spann än en klassisk skida, introducerades 1989. Dagens pjäxor, speciellt dem som är avsedda för skating, för inte tankarna till gamla tider utan snarare slalom. Det gäller även bindningen, som går upp i skon för att ge extra stadga i utförslöporna.

Framtid

Bli inte förvånad om det dyker upp en skida där du kan anpassa spannets hårdhet efter väder och före med hjälp av en inbyggd, stötdämpande fjäder. Dessutom kan vallarbodarnas dagar vara räknade. Förre förbundskaptenen Magnar Dalen hoppas och tror att det i framtiden kommer en form av tejpvalla som ersätter alla burkar. Fjädrande stavar med katapulteffekt? Det har redan tillverkats, men är inte tillåtet.

BANDY

Nutid

Även om det inte är tillåtet att hooka en bandyklubba, för de tankarna till ishockey. Många av dagens spelare använder ett i princip rakt blad. Trenden tog fart när den så kallade ryssklubban kom till Sverige. Dess blad är något längre än föregångarens, vilket ger en bättre tyngdpunkt. Tidigare förekom det att spelare lindade mynt längst ut på bladet, för att få samma effekt. Bortsett från hjälm och munskydd är det fortfarande frivilligt att bära övriga skydd. Baksidan på skridskoskenorna måste dock av säkerhetsskäl vara försedda med en plastknopp.

Framtid

Förra vintern testades en större boll (62,4 mm i diameter), men det betyder inte att färg- och storleksfrågorna är färdigdiskuterade. Lagen i allsvenskan får i vinter använda bollar i två olika storlekar i tre olika färger och nya tester pågår ständigt. Med tanke på klubbornas utseende kommer det att bli allt vanligare med klassiska slagskott. Klimatförändringarna talar också för att bandyn, någon gång i framtiden, kommer att förvandlas till en inomhussport. Landets enda inomhusarena finns i dag i Edsbyn.

FRIIDROTT

Nutid

Det var 80-tal, långa naglar och höjda ögonbryn när Florence Joyner Griffith tog plats i startblocken med en slimmad kroppsdräkt. I dag är det vardag. Ingen, absolut ingen, reagerar över de tajta kläderna, som används för att minimera luftmotståndet. Mest tid och pengar har sportindustrin satsat på skosidan. Alla idrotter har i dag egna specialskor, från diskusskon med sin rundade sula, till de supermoderna löparskorna där syntetmaterial och kolfiberplattor har maximerat passformen och minimerat vikten.

Framtid

Nike, som varje år plöjer ner närmare tre miljarder kronor på produktutveckling, är på väg att ta fram framtidens kläder och det är inget som fyller träningsbagen. De ryms i en sprayflaska. På sikt ska idrottsstjärnorna spraya på sig ett material, som påminner om ett extra hudlager. Redan i dag finns temperaturreglerande material och plagg som drar ihop porerna vid kyla och öppnar dem vid värme. Ato Boltons VM-sko vägde bara 120 gram, men vikten går fortfarande att reducera genom att exempelvis tillverka ett slags skruvförsedd greppsula, som löparen fäster direkt på foten.

FOTBOLL

Nutid

Inför VM 2002 lanserades en ny superlätt sko, tillverkad av ett tunt mikrofibermaterial och med en vikt på under 200 gram - vilket är halva vikten jämfört med en traditionell skinnsko. Mindre tyngd ger högre acceleration som ger ett bättre tillslag på bollen. Mätningar visar att skon ökade skotthastigheten och spelarens snabbhet med två procent. Du och jag märker förmodligen ingen skillnad, men Roberto Carlos gör det. Matchtröjorna är i dag ofta tillverkade i ett fukttransporterande material med avkylningseffekter.

Framtid

Framtidens fotboll kommer med största sannolikhet att spelas på konstgräs - med bollar som inte sys ihop utan helgjuts i en värmeprocess. Redan om en månad är den här, superbollen. Storleken och vikten lär dock inte förändras eftersom Fifa har fastställt tydliga normer. Forskningen är redan på konstgräset för att ge spelarna optimala förutsättningar. "Vi testar nya sulkonfigurationer som kan funka på ett bättre sätt", säger Robert Nemlin, produktchef på Adidas. När det gäller matchställen lär framtiden bjuda på tajta material som stöder muskulaturen.

Stefan Holm