Att klubbarna aldrig lär sig...

SPORTBLADET

MALMÖ

Lär dom sig aldrig?

Frågan är naturlig att ställa när listan på idrottsklubbar som fått backning av skattemyndigheterna blir längre och längre.

Men egentligen är frågan - vad är det dom ska lära sig?

"Ett troligt skäl till varför det är svårt att finna ledare kan vara att det har blivit allt krångligare att leda en förening. Detta gäller särskilt föreningarnas skattesituation. Enligt en skatteutredning kan utläsas att reglerna för föreningarna på många områden är så oklara att inte ens landets främsta experter alltid klarar av att tolka dem.", skrev centerpartiet i en motion till riksdagen förra året.

Den skattekonstruktion som Malmö FF nu upptaxeras för ansågs legitim fram till att en dom mot Helsingborgs IF slog fast att det var skatteflykt.

Eftersom ekonomin är alla svenska idrottsföreningars stora huvudbry sprids snabbt råd och tips om nya fiffiga konstruktioner över landet. Råd som handlar om att öka intäkterna eller minska utgifterna, där skatt är en betydande del, utan att man för den skull uppmanar till brottslighet.

Handlar om god tro

Skattekonstruktioner handlar till nära nog hundra procent om god tro. Klubbledaren får råd av ekonomiska experter som hävdar att en laglig möjlighet att minska skatten ges med upplägget. Problemet är att i många fall är det ingen som kan veta om det är lagligt eller inte förrän det skett en juridisk prövning.

Idrottsföreningar fuskar visst, men medvetet fusk handlar fortfarande nästan uteslutande om den enklaste formen - det vill säga svarta pengar i handen på tränaren eller idrottsmannen.

Svarta pengar var förr så gott som accepterat därför att man ansåg att idrotten var en för samhället så god sak att det var okej att tänja på regler.

Föreningsledare som aldrig skulle fuska med sina egna deklarationer betalade, utan att fundera, ut löner som aldrig redovisades för skattemyndigheterna.

I takt med idrottens professionalisering har medvetandet ökat samtidigt som myndigheterna naturligtvis trappat upp sin kontroll eftersom pengarna i framförallt de stora arenaidrotterna blivit så mycket större.

Elitklubbarna i fotboll och ishockey kan inte syssla med svarta pengar längre och måste därför hitta andra lösningar för att få balans i ekonomin.

Hur ska pengarna räcka?

Grundproblemet är nämligen det samma som det alltid har varit. Det är svårt att få pengarna att räcka till oavsett vilken nivå klubben befinner sig på. Småklubbar är fortfarande beroende av de traditionella inkomsterna bidrag, Bingolotto, lotterier. Medan storklubbar inte fått bättre ekonomi trots från 1990-talet och framåt kraftigt ökade intäkter av sponsring och på senare år även publik.

Elitföreningarnas gissel är idrottens själva idé.

Att det handlar om att vinna. Att bli bäst för att locka flest åskådare och störst sponsorer. För att vinna måste man ha de bästa spelarna och de bästa blir alltid de dyraste. Ett kretslopp som ingen elitlicens kan trolla bort.

Det kommer alltid att finnas klubbledare som vill satsa och chansa. Därmed kommer det alltid att finnas behov för nya smarta konstruktioner för att slippa att betala full skatt. Därför kan vi räkna med svarta rubriker om skattesmällar även i framtiden.

Sportbladet granskar: de svenska krisklubbarna

Längre ned på sidan: Sportbladet granskar de svenska krisklubbarna.