Vem har koll på hockeyns visioner och verklighet?

Erika Strandell: Wikegård skulle aldrig göra en pudel

SPORTBLADET

Hur står det till egentligen?

Är ishockey en kampsport där tränarna kommenderar sina spelare att köra över motståndarna - med allt vad det nu innebär? Eller har hockeyförbundet rätt i att utspel likt Wikegårds inte hör hemma i sporten?

Eller är det så enkelt att elitseriens Bert Karlsson tvingas betala priset för sin breda käft?

Det är svårt att bestämma sig för vad man tycker om en sån som Wikegård.

Visst är hans känslostormar nästan otäckt svallande ibland. Visst agerar han då och då lite klantigt, men om det behöver man inte orda särskilt mycket, knappast dessa dagar när det är okej att prata först, tänka sen och ändå vara kung.

Wikegård skulle heller aldrig göra en pudel.

Tvärtom så står han för allt han säger och gör. Oavsett hur mycket han kritiseras i efterhand kommer ändå aldrig någon krystad avbön.

Sånt bara måste respekteras.

Inte minst då Wikegård som bekant företräder en bransch där man definitivt bör stå sitt kast. En bransch där en kaxig spelare självklart måste ta konsekvenserna av sitt handlande - gör man inte det vet vi ju alltför väl hur det brukar sluta.

Per Ledins tackling på Djurgårdens Mika Strömberg resulterade i en vätskeutgjutning på hjärnan. Trots att flera månader passerat är Strömberg fortfarande satt ur spel.

Betydligt lindrigare incidenter än vätskeutgjutningar kan få en spelare att gjuta planer på hämnd. För idrotten vilar på primitiva lagar och regler, det hör till skådespelet.

Socialpsykologin visar också att en grupp korrigerar sig själv, vilket på vardagssvenska betyder att man trycker till den spelare som inte står upp för den skit han producerar. Sånt händer mellan konkurrenter under match, sånt händer internt på träning. Titta bara på fotbollslands-lagets uppvärmning inför VM när Mellberg av okänd anledning lackade ur fullständigt på Ljungberg.

Sköter det själva

Så ingen kan väl på allvar tro att de två ishockeyspelare som har en oplockad gås med varandra, inväntar en uppviglande tränare innan de skrider till verket? Det är ju hockeyspelare vi talar om, och det där med slagsmål sköter de minsann bra själva.

Precis som han också sa, Wikegård.

Påståendet att Wikegård skulle iscensatt överfallet på Ledin har kritiserats - av andra kända krutdurkar till tränare.

- Sånt här händer varje dag, det är inget att hymla med, sa både Per Bäckman och Leif Boork inför en Kjell Nilsson som i TV såg närmast chockad ut.

Bilderna illustrerade tydligt den avgrund som just nu verkar skilja elitserien och Hockeyförbundet. En avgrund som innefattar en mängd betydelsefulla frågor.

Är ishockey en kampsport där vi får acceptera att de hårda greppen ibland blir till övergrepp?

Är den höga moralen så viktig att känsloutbrotten alltid måste stå tillbaka?

Vem kan svara och vem ska vi tro på?

Ur det här perspektivet är det faktiskt ganska befriande med en Wikegård i elitserien. En sportens Bert Karlsson som inte tvekar en sekund innan han slänger ur sig något som skapar debatt.

Så vem som gjort rätt eller fel i fallet hockeyförbundet-disciplinnämnden-Wikegård-Oduya är långtifrån den viktigaste frågan.

I stället undrar man vad som är ishockeyns vision och vad som är den faktiska verkligheten? Och vem som har koll på vad?

Erika Strandell (sport@aftonbladet.se)