Canal+ segrare av fotbollssändningar

Sportbladets Frank Östergren: Här förenas älska fotbollen med det verkliga professionella utförandet

SPORTBLADET

Vattnet i viken är klarblått. Svanparet är tillbaka, doppingparet också. Katterna kommer in klockan fem daggvåta och kräver mat. Vilket beviljas, för våren har kommit till Dreviken och livet är till för att älskas.

Precis som vi alla älskar fotboll.

Tillsammans kan vi ta tillbaka fotbollen från de negativa grupperingar som utnyttjar den för  kriminella och antidemokratiska syften. Den styrka har vi.

Men - kan vi ta tillbaka fotbollen från de ekonomiska utsugarna?

Jag ser FA-cupens semifinal mellan Arsenal och Blackburn och med David Conns bok "The beautiful game?" framför mig kan jag inte tänka på annat än att mutor gav Arsenals plats i den engelska förstadivisionen.

Jag vet också att Fi kommer att mejlbomba mig. Men anledningen till att TV4 visar damallsvenskan har inget med verkligt intresse för damfotboll att göra. Nej, det är en del av taktiken att få nästa herrallsvenska tv-avtal. Genom att sända det mindre lönsamma räknar TV4 med att det ger fördel i de pågående förhandlingarna. 

Matts Karlsson och Sandor Scergö väcker mitt gamla brottningsintresse.

För att vara rookies gör paret en bra insats från EM. Kunniga, entusiastiska, bra samarbete.

Vad som ännu brister är att faktautdelandet sker på bekostnad av guidning av det som sker i bild.

Snooker-VM har börjat. Utom för UPC-tittare.

1969 vägrade SVT att sända friidrotts-EM i Grekland, som en protest mot den dåvarande militärjutan och dess kränkande av de mänskliga rättigheterna.

2008 arrangeras OS i Kina, landet som avrättar flest människor i världen. Inte ett pip till protest hörs.

TV4, Kanal 5, Viasat Sport 1, Sport-expressen, Canal+. Alla sänder fotboll, alla har inledande studiosnack.

Men segrare är Canal+. Här förenas älska fotbollen med det verkligt professionella utförandet.

Frank Östergren