Men så lägg av i tid, då...

Läs Jonathan Jeppssons tv-krönika

SPORTBLADET

Ljungberg har fått sin guldboll, hållit sitt tal, den gyllene konfettin faller.

Ridå.

Eller ridå, förresten?

Nej, inte alls. För då utbryter en frågestund kallad ”Eftersnack” i TV4+.

Att det ska vara så förtvivlat svårt att sluta i tid

?

En Fotbollsgala ska vara uppbyggd som ett medryckande tal – när talaren slutar tala ska vi vara beredda att gå ut och bränna vår pensionsvalsblankett, bryta upp från vårt äktenskap, emigrera till Tchad eller åtminstone känna en stunds svårdefinierat vemod.

Allt det där punkterade TV4 effektivt med sitt ”Eftersnack” i går. I stället för att lämna oss i dramaturgins klimax, tändes lamporna och Suzanne Sjögren och en panel började älta säsongen som varit och VM-slutspelet och allsvenskan och bla bla bla.

Fredrik Ljungberg fick säga det han sa i sitt tal, fast lite omständligare och utan samma nerv.

Göran Hägg har beskrivit allt det här rätt bra i sin bok ”Praktisk retorik”.

”Vi minns med fasa vänsteråren kring 1970 då ’NJA-gruppen’ reste runt med pjäser om strejk på Volvo och liknande. Kampandan kokade i salen efter den sista eggande sången. Då skulle man diskuterar erfarenheterna i flera timmar, medan de flesta uttråkade och uttröttade dröp av och de få kvarvarande började inse hur tråkigt maoismens samhälle skulle te sig.”

Mycket riktigt står snart Suzanne Sjögren, Olof Lundh, Anders Timell och Simon Bank ensamma kvar när hela den övriga publiken lämnat honnörsborden och flockas i baren. I bakgrunden börjar roddarna montera ner scenen – och då tjatar Suzanne Sjögren fortfarande om ”vilka profiler var bäst i allsvenskan i år?”:

En måttligt intresserad Lars Lagerbäck får frågan nere bland borden: Trivs du med sådana här tillställningar?

Lagerbäck, utan att titta in i kameran: Det beror på hur man ser.

Ridå?

Ja, definitivt ridå.

Det är roligt att TV4 ger plats för fotbollsanalysen. Men prat har sin tid.

Och det var inte i ”Eftersnack” i går.