Nej Sladjan, det där var inget hjärnsläpp

SPORTBLADET

Det är alltid spännande när folk bortförklarar sitt handlande med hjärnsläpp.

De var inte fulla, inte deprimerade, inte förbannade, påtända eller utmattade. De var helt som vanligt. Men plötsligt fick de bara hjärnsläpp.

Hur var det nu Mats Sundin förklarade att han kastade klubban 13 rader upp på läktaren efter att ha missat en passning?

Jo, hjärnsläpp.

Och hur var det båtföraren som körde in en gigantisk kranbåt i Essingeleden, Sveriges mest trafikerade vägavsnitt, ursäktade sig?

Hjärnsläpp ombord.

Likadant förklarar sig nu Sladjan. Han gör en kungspudel och skriver på SVT:s chatt hur korkat han har betett sig.

”Det var både pinsamt och klantigt”, skriver han. ”Framöver hoppas jag undvika hjärnsläpp”.

Hjärnsläpp verkar vara vår mest oförklarliga fysiologiska åkomma. Och det bästa med hjärnsläpp är att man liksom inte är delaktig i det – det är något som står utanför ens kontroll, som man nästan inte kan ta riktigt ansvar för.

Det är bra att skylla på. Man tänkte sig helt enkelt inte för. Eller egentligen – man tänkte inte alls.

Och det är

just det som inte stämmer alls med Sladjan Osmanagic hjärnsläpp. För han tänkte sig verkligen för. Han tänkte att ’byter jag språk så ser typ ingen vad jag skriver’. Det är knappast ett hjärnsläpp.

För Sladjan är verkligen inte så ”klantig” som han nu försöker framstå som. Han är kvick i tanken, det kan alla som följt hans vassa analyser i studion skriva under på.

Han är naturligtvis också så pass slipad att han inser att han nu tjänar på att framstå som klantig. Som att det han sa var en groda som hoppade ur munnen på honom.

Och visst – har jag kört in en 100 ton tung kran i själva aortan på Sveriges infrastruktur, då köper jag att jag får höra ordet ”klant” ropat efter mig på Konsum.

Men har jag sagt mitt hjärtas mening om en programledares BMI och sen varit förutseende nog att försöka sopa igen spåren redan INNAN jag gjorde det – då är jag ingen vanlig jäkla Bert Karlsson.

Då ska jag kallas för någonting helt annat.

Men det kanske vi ska ta på ett annat språk.

Jonathan Jeppsson