Gammalt & träigt – men ändå fräscht

Läs Mattias Wikdahls tv-krönika

SPORTBLADET

Det är kanske inte så mycket glamour. Inga fyrverkerier, vita kostymer eller champagneglas.

Men ändå.

Arne Hegerfors äger tv-rutan.

Jag har fått en del mejl om Arne, oftast har det då handlat om hans hockeysamarbete med Ankan Parmström. Det sägs att de är vimsiga lättviktare som försöker dölja sin okunskap bakom mer eller mindre roligt skojande samtidigt som alldeles för snabba spelare och puckar viner förbi dem.

Det finns en ­poäng där någonstans. Kanske är duons tid ute men konkurrens­situationen är väl i ärlighetens namn sådan att de kan sitta där i tio år till utan att jag klagar.

Som studioankare i sin alldeles egen lördag i Canal+ är däremot Hegerfors något helt annat.

En trygg, enkel och rejäl ledsagare.

Det kunde, tidvis, kännas gammalt och träigt i går med Patrick Walker och Stefan Thylin som gäster när alla håller med varandra och ingen gnabbas eller skämtar (jämför med fyrans Fotbollskanalen). Men på samma gång kändes det ganska... tja, fräscht faktiskt.

Stilar, som hockeyfrilla eller utsvängda jeans, kommer alltid tillbaka.

Jag har en Arne Hegerfors-fas just nu.

Jag avundas ingen att vara ensam kommentator på en fotbollsmatch. Utan experten att samspråka och bolla med kan det lätt bli tomt och långtråkigt.

Men det finns de som klarar av det. Som Jesper Hussfelt i Canal+ när Liverpool mötte Manchester City.

Snyggt att Canal+ identifierar vad som är vad. Visst, Liverpool mot Manchester City är väl kul. Men de flesta ser trots allt söndagens möte mellan Manchester United och Chelsea som helgens fotbollshöjdare.

Det förstod Canal+ redan i går och gav matchen bra med utrymme och snack.