Stenåldersfasoner att bryta sändningen

SPORTBLADET

Det var en spännande torsdag med damslalom från Zagreb. Ända tills jag i slutet av andra åket blev påmind om SVT:s stora problem och risktagandet för oss tv-tittare. Man kan inte vara helt säker på att få se slutet. Är sändningstiden slut så är den slut. Så var fallet i går.

Tre åkare kvar och fyra minuter sändningstid innan det var dags för regionala nyheter i SVT 2. Dömt att misslyckas.

Som näst sista startande i andra åket druttade Anja på näsan och så gjorde också sändningen. Det var det sista vi tittare fick se innan programmet kvickt rundades av utan att den sista åkaren hunnit åka.

Det är oförskämt mot tv-tittarna att bryta innan en tävling är avgjord.

Och tänk hur spännande det varit om Anja tagit ledningen i stället för att åka omkull.

Snopet kändes det i alla fall. Och stenålders att tv-tablån inte är mer flexibel än att ett program kan flyttas framåt någon minut.

Dessutom var jag nära att få magsår eftersom kommentatorerna var stressade av tidsbristen och påtalade det varje gång en åkare inte kom i väg tillräckligt snabbt. Helst av allt skulle de nog tagit plats i starten och puttat åkarna ner för backen.

Om det varit vad som krävts för att hela tävlingen skulle fått plats hade jag nog hellre sett Stig Strand som påputtare i backen än hört honom kommentera åken.

SVT fortsatte på

Zidane-spåret från förra torsdagen och bjöd på franska dokumentären ”Zidane och hans drömlag”. Zinedine Zidane skulle återförenas med ett gäng gamla skolkamrater och tillsammans skulle de spela en sista match – trodde jag efter att ha läst tidningarnas beskrivning av programmet. Efter att ha kämpat mig igenom 65 minuter med en massa snack med Zidanes okända kompisar började jag inse att det nog inte skulle bli någon fotboll. Nej, de elva vännerna samlades till sist. Men inte för att spela en sista match tillsammans – nej de fick fribiljetter och gick och såg på Real Madrid.

Varför det inte blev någon match undrar jag fortfarande.

Emma Suslin